Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Litteratur - Oxenstierna: Viljans frihet, G. Hilding Nordström: Från den svenska socialdemokratins genombrottsår, Berggren: De landsflyktiga efter världskriget, Beckman: Den fascistiska tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Studentföreningen V er dandis småskrifter. 418—421. Stockholm 1939.
Kr. 0:85.
Qunnar Oxenstierna: Viljans frihet. (418).
G. Hilding Nordström: Från den svenska socialdemokratins
genombrottsår. (419).
Kerstin Berggren: De landsflyktiga efter världskriget. (420).
Birger Beckman: Den fascistiska tron. (421).
»Finns det, eller finns det icke, något sådant som viljans frihet? Jag
vill börja med att uppriktigt tillstå: Det vet jag inte. Det vill jag inte
uttala mig om. Jag kan säga, att om jag tänker igenom saken, så gott
jag förmår, så kan jag inte finna någon absolut orimlighet i
viljefriheten. Men det är också möjligt, att jag har orätt, orimligheten kanske
finns. Rent instinktivt har jag också en viss benägenhet att tro på
viljefriheten. Men det kan bero på en fördom. Jag antar, att frågan en gång
kommer att avgöras definitivt, men jag känner icke till något svar, som
tillfredsställer mig.
Min skrift vill alltså inte ens antyda någon lösning på problemet.
Dess syfte är att i någon mån klargöra frågans innebörd samt — att
förmå mina läsare att inte intressera sig för saken, raka motsatsen alltså
till vad en författare eljest vill. Men jag menar det verkligen. Problemet
kan visserligen vara intressant nog för ett litet fåtal personer,
filosoferna, som med all intensitet gå upp i att lösa de mest subtila svårigheter.
Men det har absolut icke det intresse, som man allmänt tillskrivit det.
Det är icke något »ödesdigert» problem, som man måste nalkas med
klappande hjärta, som om ens väl och ve beroldde av lösningen. Det
berör icke våra högsta och heligaste värden. Det är det man trott, och
det är därför man omfattat problemet med ett så intensivt intresse.
Det intresset vill jag bringa att svalna.»
Med ovanstående välskrivna, lätt raljerande satser inleder docent
Gunnar Oxenstierna sin skrift om viljans frihet. Författarens huvudtes är,
att den vanliga motsättningen determinism — indeterminism beror på
en felaktig uppfattning av naturlagarnas karaktär och innebörden av
kausalbegreppet. Men avsikten är ej att här närmare referera bokens
innehåll, utan endast att påpeka för de många, som hysa ett mer eller
mindre hemligt filosofiskt intresse, att med Gunnar Oxenstiernas böcker
i Verdandiserien — detta är den tredje — vårt land har tillförts en
verkligt god populärfilosofisk litteratur. Filosofiska skrifter bruka vanligen
vara antingen betydande och oläsliga eller obetydliga och lättlästa.
Oxenstiernas böcker utgöra ett undantag: de äro väl skrivna och innehålla
väsentliga tankar.
, Hilding Nordströms doktorsavhandling från förra året, Sveriges
socialdemokratiska arbetarpari under genombrottsåren 1889—1894, omfattade
900 sidor. Verdandiskriften rörande samma ämne, som författaren nu
utgivit, grundar sig alltså på en otrolig detaljkunskap och noggrann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
