Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Litteratur - Oxenstierna: Viljans frihet, G. Hilding Nordström: Från den svenska socialdemokratins genombrottsår, Berggren: De landsflyktiga efter världskriget, Beckman: Den fascistiska tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 Litteratur
dokumentering. En klar och lättillgänglig kunskap om partiets tidigaste
historia meddelas läsaren och man får en intressant inblick i tidens
politiska problemställningar.
Nordström behandlar en period, då läget var ganska dystert för
svensk socialdemokrati. Partiets medlemsantal var mycket ringa, största
delen av arbetarklassen intog en oförstående eller tveksam hållning.
Endast få dugande ledare funnos och starka inbördes strider rasade,
både principiella och personliga. Men trots inre och yttre motgångar,
skriver författaren, visade partiet »likväl genom sin förmåga att slå sig
igenom, att det stod i förbund med utvecklingens drivande krafter och
svarade mot ett levande behov av sammanslutning på klasspolitiska linjer
hos de kroppsarbetande samhällsskikten».
Det är mycket värdefullt att på Verdandiserien just nu utgivits en
bok i flyktingfrågan. Här kan var och en inhämta grundläggande fakta
rörande de landsflyktiga och deras problem. Författarinnan, Kerstin
Berggren, skildrar hur de olika skarorna av flyktingar alltifrån
armenierna tvingats bryta upp från sin hembygd och sedan drivits från land till
land och hur olika stater och regimer ställt sig till dem. De internationella
hjälporganisationernas arbete beskrives liksom betydelsen av personliga
insatser sådana som Fritiof Nansens.
Till sist redogör författarinnan för flyktingfrågans läge i Sverge.
Enligt den nya lagen av den 1 januari 1938 få icke personer, som av
politiska orsaker flytt från annat land, avvisas vid våra gränser även om
de sakna legitimationshandlingar. Den allmänna lagbestämmelsen är som
synes mycket generös men dess räckvidd har definitivt inskränkts genom
en förordning av den 9 september 1938, vari bestämmes, att
inrese-eller uppehållstillstånd fordras av utlänning som ej ämnar återvända till
sitt hemland. Vi måste vara redo att bringa offer för våra
humanitetsideal, slutar författarinnan.
Den italienska fascismen och dess ideologi finnas tidigare behandlad
i ett flertal utmärkta arbeten. Någon brist på förebildliga
framställningar råder icke. Av svenska författare må särskilt erinras om Herbert
Tingsten, som senast i sin bok Den nationella diktaturen, givit en
synnerligen elegant och likväl mycket sakrik framställning på knappa femtio
sidor. Dispositionen för en uppläggning av själva den fascistiska
ideologien är given: det går en tydlig skiljelinje mellan kampårens
revolutionära aktivism och den maktägande fascismens kring statsbegreppets
uppbyggda teori.
Vid skildringen av en ideologi är det även brukligt att dess
förutsättningar uppmärksammas. Man framhåller idéhistoriska, politiska, sociala
och ekonomiska faktorer, som ha varit av betydelse. Birger Beckman
anslår först och främst enligt kapitelrubrikerna halva boken åt att beskriva
fascismens förutsättningar men senare återkomma de och ägnas
ytterligare stort utrymme. De sidor, som återstå för en skildring av själva
»den fascistiska tron» äro ganska få och lägger man därtill att författarens
stil, som är mycket ledig, även är ganska spatiös, så förstår man, att
framställningen i huvudfrågan blir synnerligen knapphändig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
