Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - »Läkarproletariatet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 ’’Läkarproletariater
Liknande uttalanden från läkarhåll — som med fördel återges utan
kommentar — kunde läsas i stort antal, både under den senaste
konflikten och under åren dessförinnan.
När läkarna framställt sina krav på högre löner — krav som sällan
varit begränsade uppåt — ha argumenten varit, att högre löner borde
utgå på grund av deras ,särskilt krävande och ansvarsfulla arbete,
deras stora studieskulder samt behovet av Vad man förr i världen
kallade en ståndsmässig bärgning. Ibland har man även med en hoitfull
underton talat om de "frestelser till sabotage" som samhället skulle
utsättas för, om det icke ginge läkarnas anspråk tillmötes. Och ofta
fram fö res det besynnerliga argument, som senast vår största
pro-vinsialläkarförening anförde mot regeringens förslag att öka de i
vårt land fåtaliga provinsialläkamas antal: ... ett sådant
förfaringssätt skulle medföra att läkartätheten bleve för stor, med allt för
kraftig nedskärning av läkarnas dkonomiska standard, varav följden
måste bliva en försämring av vårdkvaliteten". Man ser däremot
sällan några försök att jämföra läkarnas inkomster med de inkomster
som andra yrkesgrupper med lika långa akademiska studier få nöja
sig med, och naturligtvis äro jämförelser med inkomststandarden
inom de stora delarna av vårt folk ännu sällsyntare. Utan ett spår av
tvekan skriver dr Myhrman i sitt genmäle till Tiden: "Härmed är
icke sagt, att denna intygsersättning, även om den skulle falla på en
hand, skulle innebära någon orimlig värdesättning av läkarens arbete.
Den yngre läkare som innehar den i tabellen här ovan angivna
biträdande läkartjänsten är 43 år gammal, docent i kirurgi, förklarad för
professorskompetent, f. n. sökande till en professur i kirurgi". En
yrkesman erhåller utom inkomsterna från privatpraktik en
tjänsteinkomst på omkring 20,000 kr. per år, vilket icke anses vara "en orimlig
värdesättning".
Vad har då en docent i exempelvis historia, statskunskap, språk
eller nationalekonomi, till äventyrs "43 år gammal och förklarad för
professorskompetent"? Om han har förmånen att åtnjuta
docentstipendium, kan han räkna på omkring 7,000 kr. per år, om han
uppehåller lektorat är lönen 10 ä 12,000 kr. En andre bibliotekarie,
som vanligen är fil. dr., har en årslön på i bästa fall något över
8,000 kr. Vad har en amanuens, som vid ett universitet sköter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
