Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - Fredriksson, Karl: Pessimisternas klubb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pessimisternas klubb 481
efter bokstaven, alls inte sant. Och det förblir tvivelaktigt även med
den nyansering som han ger i de följande raderna, nämligen att vår
generation för sin blivande åldersförsörjning dragit växlar på
framtiden, som de kommande generationerna inte orkar infria. Professor
Wahlund är dock inte den som förlorar sig i pessimistiska
betraktelser, den rättvisan måste man göra honom. Vi måste ta itu med
problemet, menar han^ dels med en effektivisering av socialutgifternas
användning, dels också genom att effektivare utnyttja den arbetskraft,
som av ålder eller andra orsaker är delvis men icke helt arbetsoför.
Denna senare utväg är ju de särskilda författarnas gemensamma tema,
och det ger översikten en samlande positiv syftlinje, som tacksamt
noteras.
Vill man en bestämd sak, är det kanske en styrka att
uppmärksamheten koncentreras på denna ljusning, som öppnas genom bättre
tillvaratagande av åldringars, kvinnors och invaliders arbetskraft.
Utred-ningsmässigt är det likväl en väsentlig lucka, att i sammanhanget inte
finns ett försök till generalinventering av de produktiva resurser i
form av kapital, organisation och teknik, som väl också har en viss
betydelse för de framtida försörjningsmöjligheterna.
Ungefär samtidigt med Social årsbok publicerades
rationaliseringsutredningens betänkande. Där konstaterades i en översikt att
produktionen inom den svenska industrin ökat kraftigare än arbetarantalet.
’’Medan under tiden 1924—1936 produktionen vuxit med 89 proc.,
har antalet sysselsatta arbetare stegrats med allenast 31 proc., vilket
innebär att produktionens ökning varit 2^2 ^änger större än
arbetskraftens". (Del I sid. 26.) Detta är på det hela taget ingen hemlighet,
som förut varit förborgad. Ett mycket åskådligt material till
belysning av industriproduktionens utveckling fanns sammanfört i
Konjunkturinstitutets första rapport. Där visades att industrins
produktionsvolym under den korta tiden 1929—37 vuxit med i runt tal 50 proc.
I samma rapport konstateras, att det svenska jordbrukets
produktionsvolym för avsalu vuxit med cirka 25 proc. under tiden 1929—36.
I den helt nyligen framlagda första rapporten i Konjunkturinstitutets
B-serie visas att jordbrukets produktionsvolym för avsalu ytterligare
stigit och 1938 var omkring 40 proc. större än 1929. Redan dessa
konstateranden borde verka kraftigt lugnande på folk som bävar för
vår framtida försörjning. Och pessimismen borde kunna vändas i den
djupaste tillförsikt, när en undersökning för längre tidrymd visar,
att produktionsökningen icke är någon bedräglig tillfällighet, utan en
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
