- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
489

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - Jödal, Ole: Sovjets utrikespolitik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOVJETS UTRIKESPOLITIK

Av OLE JÖDAL.

Den tyska pressen har redan ganska länge förberett Hitlers
återupplivande av "den historiska vänskapen mellan de tyska och ryska
folken". Inte bara genom att undvika våldsamma utfall utan också
genom att lansera teorin om att kommunismen i Sovjet håller på att
förvandlas till nationell socialism; Stalin skulle vara mera nationalist
än världsrevolutionär. Iakttagelsen är ju ganska lätt att göra. Den
sovjetryska nationalismen är ytterst påtaglig och väl förankrad i
landets ekonomiska framåtskridande på grundval av egna
naturtillgångar. Stalin är inte omstörtare utan nybyggare, hans epok är
nykonstruktionens. Han tillhör också de gamla bolsjeviker, som aldrig
varit s. k. kaféinternationalister i Västeuropa.

Detta betyder naturligtvis inte att bolsjevikerna skulle ha upphört
att tro på världsrevolutionen. De anser säkerligen fortfarande att
kapitalismen kommer att försvinna liksom feodalismen gjorde det. De
har bara insett att försvinnandet inte är alldeles omedelbart
förestående. Och de är realister nog att inrätta sig därefter. Omedelbart
efter revolutionen i Ryssland trodde väl ingen av bolsjevikledarna
att deras regim skulle kunna bestå utan hjälp av revolutioner i andra
länder. Men de litade också på att dessa revolutioner skulle komma.

Bolsjevikregimens första utrikespolitiska handling var att dagen
efter sitt tillträde till makten slunga ut ett förslag till alla krigförande
länder om omedelbara förhandlingar för en "rättvis och demokratisk
fred ... utan annektioner och utan skadeståndsbetalningar". Denna
vädjan accepterades endast av Tyskland och ledde till förhandlingarna
i Brest Litovsk.

Bolsjevikerna måste ha fred. De hade kommit till makten genom
att lova "bröd åt arbetarna, jord åt bönderna och fred åt alla". Det
var nödvändigt att infria dessa löften, att låta bönderna i
skyttegravarna komma hem och ta sin jord i besittning, arbetarna komma
till sina fabriker och känna sin nya makt. Dessutom befann sig armén
redan i upplösning. Kerenski hade icke lyckats ge soldaterna något
nytt mål att slåss fÖr, han hade inte förmått hejda flykten från
fronten. Det skulle ha varit lönlöst för bolsjevikerna att försöka.

Trots detta uppträdde de ryska delegaterna i Brest till en början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free