- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
490

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - Jödal, Ole: Sovjets utrikespolitik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

490 Ole Jödal

ingalunda som besegrade. De framställde djärva krav och tillämpade
en förhandlingsmetod som slog de tyska förhandlarna med häpnad.
Ryssarna förvandlade helt enkelt Brest Litovsk till en plattform för
sin kommunistiska propaganda. De talade mera till världens arbetare
än till generalerna vid det gröna bordet. Ryssarna räknade redan nu
med att ett revolutionärt tryck i Centralmakterna skulle komma dem
till hjälp. — De räknade fel och Sovjet fick i andra etappens Brest
underteckna den förödmjukande freden av 3 mars 1918. Lenin var
beredd att göra hur stora eftergifter som helst för att rädda
revolutionen. Offren spelade ingen roll. Världsrevolutionen skulle snart
annullera dem. Inom kort skulle Europa vara kommunistiskt, vad
gjorde det då var man för tillfället drog gränsen mellan Tyskland
och Ryssland?

Denna tro på världsrevolutionen präglade all rysk politik de
närmaste åren. Det var tron att den polska arbetarklassen skulle resa
sig, som lockade de sovjetryska arméerna under Budjenny och
Tukhatjevski att försöka ta Warszava. Lenin erkände sedan
misstaget. Det röda segertåget hejdades av polska trupper under franska
officerare och utrustade för franska pengar. Men fiaskot var givet
redan före det militära nederlaget, i och med den uteblivna
revolutionen. ’

I Europa var detta den sista gången ryssarna räknade med
omedelbar hjälp av revolution i ett annat land. Men de världsrevolutionära
förhoppningarna satt i och de blomstrade upp på nytt under
revolutionen i Kina. Sovjetregeringen hade gjort ett gynnsamt intryck i
Kina genom att annullera alla för Kina ofördelaktiga och
förödmjukande gamla tsarryska rättigheter i landet. Man hade också
träffat en uppgörelse om den östkinesiska järnvägen. Emellertid kom
de närmaste åren framförallt att präglas av de förbindelser som knöts
mellan Moskva och den nationella revolutionsrörelsen i Kina under
Sun-Yat-Sen. Ryssarna skickade Kuo Min Tång politiska och
militära experter, bland dem general Galen (senare organisatör av ryska
Fjärran Östern-armén under namnet Blucher, nu sedan en tid
försvunnen; rykten vill veta att han åter är i Kina). Emellertid utföl]
det kinesiska experimentet illa för ryssarna. Sun-Yat-Sen dog. Hans
efterträdare Tjiang-Kai-Shek, som ledde den nationella rörelsen till
seger, gjorde slut på det ryska inflytandet och sÖkte dränka den
kinesiska kommunismen i blod. Ryssarna hade satt in mycket på den
kinesiska revolutionen; de hade t. o. m. riskerat sitt förhållande till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free