Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - Jödal, Ole: Sovjets utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 Ole Jödal
ling. Landet har blivit ett av de allra firämsta på
induistriproduk-tionens område, på grund av sina rika naturtillgångar är det praktiskt
taget oberoende av yttervärlden. Detta innebär visserligen styrka. I
ett krig skulle Sovjet med sina outtömliga människo- och
mäteriel-reserver, sin väldiga geografiska utsträckning och en stor del av sina
viktiga rustningsindustrier oåtkomliga från luften, säkerligen kunna
hålla ut mydket länge även mot en fruktansvärd fiende. Men även
om ett krig slutade med seger för Sovjet skulle det dock ha medfört
så stora rubbningar i det ekonomiska livet, att femårsplanernas system
finge byggas upp från grunden igen. Det gamla Rysslands styrka låg
till stor del i att varje isolerad by i det väldiga landet kunde reda
sig själv även om fienden brände Moskva. Den moderna
Sovjetunionens svaghet ligger i att det nya Industri-Rys:sland ännu endast
är sammanbundet med tunna trådar mellan de olika platserna, vilka
dock redan är i hög grad beroende av varandra. På tolv år har den
ryska stadsbefolkningen mer än fördubblats. Den skall försörjas av
ett mekaniserat storjordbruk, som är beroende av bensin och maskiner
— och maskinister! — för att fungera. Överhuvud är
planhushållningen mitt i sin uppbyggnadsperiod och arbetar redan i fredstid nå’got
sånär tillfredsställande, enligt ryska begrepp, endast med tillhjälp av
en anspänning av alla landets krafter. Femårsplanerna är ömtåliga
mekanismer och det är ganska tydligt att Sovjet måste sträva efter
fred. Regimens hela patos ligger i att fullfölja det sensationella
upp-byggnadsprogrammet, regimens bestånd beror av om den kan skapa
det välstånd för det ryska folket, som den lovar att förvandla landets
naturrikedomar till.
I sitt tal på det ryska kommunistiska partiets 18 :de kongress i mars
1939 sade Stailin: "Vi är för freden och befästande av förbindelser
på saklig grund med alla länder." Lite senare sade han: "På
utrikespolitikens område består partiets uppgift i att. .. iakttaga försiktighet
och inte låta vårt land dras in i konflikter av krigsprovokatörerna,
som är vana att låta andra kratsa kastanjerna ur elden åt dem."
Om man ser den nya tysk-rys^ka överenskommelsen mot
bakgrunden av det tidigare samarbetet mellan Tyskland och Sovjet, ständigt
betingat av Sovjets fruktan för kapitalistisk enhets front och av
Sovjets svårighet att etablera bestående goda förbindelser med
västmakterna, blir den stora sensationen inte längre någon gåta. Den
sovjetryska utrikeshandeln är obetydlig. Särskilt med Frankrike har
förbindelserna alltid varit så gott som enbart politiska. Till England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
