- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
556

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Johnsson, Melker: D. H. Lawrence, kriget och samhället

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

556 Melker Johnsson

döden." Men att välja ledare är just demokratiernas form för styrelse.
Och om demokratierna vill försvara sig själva, måste de, såsom vi vet
i våra dagar, även kunna följa sina ledare i döden. Frivillig diktatur
är med andra ord inte diktatur i egentlig mening. Lawrence hade
ögonen öppna för att våra dagars demokratier kräver mera av inre
disciplin, självkontroll och lojalitet: "Demokratin har gått för långt. . .
Det måste finnas system; det måste finnas olikhet; antingen det eller
ett formlöst ingenting." Men yttre våld som reglerande princip
avskydde han i politiken lika intensivt som i uppfostran, äktenskap och
andra mänskliga förhållanden. Detta är i Lawrences filosofi to hully,
att trakassera, att spela översittare — vad han i hela sitt liv avskydde
mera än något annat. Det tvång, som måste finnas, bör enligt honom
vara ett inre. Lawrences diktatur är av samma art som ädelanarkistens,
när han slog den knutna handen i talarstolen och yttrade:
"Människorna skall göra som de vill göra, och om de inte vill göra det, så
skall man tvinga dem till det." Det gäller med andra ord att befria
människorna, ge dem modet att leva sitt verkliga liv.

Lawrence förkastade alltså både demokratin och diktaturen. Vi skall
försöka summera ihop.

Han kritiserar i demokratin först och främst jämlikhetsdoktrinen.
"Livet är en angelägenhet för aristokrater." Men denna aristokrati är
varken ärftlig som den gamla ståndsaristokratin eller som den nya
beroende av politisk eller ekonomisk karriär. Det är en livsaristokrati,
"Om en man genom tanke eller handling skapar liv, är han
aristokrat". Olikheten och olikvärdigheten mellan människor är ett faktum,
som intet samhälle kan utplåna utan att upphäva sig självt och
hemfalla åt kaos. Den aristokratiska principen förbindes alltså med
ledar-tanken. Man kan inte neka till likheten med fascismen. Men detta
svärmeri, som Lawrence likt så många andra under efterkrigstidens
politiska oklarhet kunde leka med, försvinner så småningom
fullständigt. Han avskydde den starke ledaren, när han i Italien såg honom
operera i verkligheten, och förnekade honom före sin död även i sina
innersta drömmar. Förklaringen till denna utveckling kan man finna
i en intressant artikel om Demokrati.

Lawrence kritiserar här som vanligt det demokratiska likhetsidealet.
Likhet kan bara gälla de grundläggande materiella behoven. Staten
bör garantera, att alla får sin rätta andel härav:

"Staten existerar för den rätta anpassningen av de materiella
existensmedlen men inte för något annat. Staten är ett dött ideal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free