Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Händelser och spörsmål - Det tjeckoslovakiska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
De politiska händelserna under den senaste tiden,
det tysk-ryska närmandet, krigsutbrottet i Polen,
västmakternas krigsförklaring och den därpå följande
passiviteten på den västliga krigsskådeplatsen, ryssarnas inträngande i
Polen och den rysk-japanska överenskommelsen sysselsätter
världspre3-sen nästan helt och hållet så att den ej kan ägna det tjeckoslovakiska
problemet den uppmärksamhet det rimligtvis förtjänar. Men den
tjeckoslovakiska frågan är en del av denna stora europeiska fråga, som genom
de ovannämnda politiska förvecklingarna kommit i händelsernas
brännpunkt. Vilken är den europeiska kontinentens framtid, och hur skall dess
politiska vilja komma till uttryck?
Om vi kasta en blick på läget inom protektoratet och på den
diskussion och aktivitet, som de ledande personligheterna i den tjeckoslovakiska
frihetskampen i utlandet utveckla, upprullas för oss samtidigt i smått
hela detta problemkomplex: Diktatorernas kamp mot demokratin och
under denna ideologiska mantel kampen om det tyska världsherradömet
och i samband därmed de små nationernas vitala intressen gentemot de
stora.
I ett tal, som president Dr Edvard Benesj höll i Chicago efter
septemberkrisen 1938, sade han bland annat: »Det vore ett stort misstag att
skilja de aktuella händelser, som röra Tjeckoslovakien från allt, som
skett i världen och se däri en olycka som blott rör oss själva.
Septemberhändelserna äro fram för allt ett resultat av utvecklingen i Europa
•under de senaste 6 åren och än mer, resultatet av allt detta, som skett i
Tyskland, Italien, Frankrike och England, i Centraleuropa, ja i hela
Europa. Sedan 1930 ha alla mina ansträngningar gått ut på att
klarlägga, att det ej lyckades att i rätt tid hindra dessa staters (Tysklands,
Italiens, Japans) förehavanden, måste det föra till en ny europeisk
katastrof.»
De sista dagarnas händelser ha gett dessa ord rätt. Tjeckoslovakiens
stora offer behövdes för att öppna ögonen på Europa. Lika litet, som det
rörde sig om sudettyskarna i september 1938, lika litet rör det sig denna
gång om Danzig och Korridoren. Den tjeckoslovakiska republiken var
i öster den mest framskiutna förposten, som kämpade för demokratins
idéer och humaniteten. Till och med genom sin temporära undergång
tjänade det detta mål. Ty förlusten av den politiska självständigheten
betydde en början till en ny kamp för idealen om en förnuftig
världsordning. Även om det i dag genom den ekonomiska, kulturella och
moraliska orättvisan betalar priset för världsdemokratins tvivel på sina egna
mål, så är dess svåra oiffer samtidigt det ljus, som belyser den nya
vägen till friheten. »Det tjeckoslovakiska problemet», sade Benesj i
Chicago, »var och blir alltid ett europeisk problem och kan ej lösas
utan samband därmed. Tjeckoslovakien skall alltid vara fritt när Europa
blir fritt. Vår kamp för friheten är ett element i den gigantiska kam-
Det
tjeckoslovakiska läget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
