Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Litteratur - Skrifter utg. av Humanistiska föreningen vid Sthlms högskola I - Vogt: Vetenskapens front
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 Litteratur
» De försök, som efter år 1933 har gjorts att på specialvetenskaperna
tillämpa de nazistiska doktrinerna, t. ex. genom att införa rasspekulationer
i språkforskningen, innebär därför inte någon principiell nyhet. Man har
endast fortsatt på en väl upptrampad väg. Det nya, som nazismen i alla
fall fört med sig, består i en kraftig förskjutning av proportionerna
mellan de rationella och de antirationella tendenserna inom vetenskapen.
Resultatet har blivit, att — som Höjer sammanfattar det — »tonen i
allmänhet blivit högljuddare och att ett deklamatoriskt drag, som för
övrigt kan bliva ganska prövande för den ovane läsaren, gör sig starkt
märkbart.» Det är med andra ord frasen, det obevisade påståendet, som
triumferar.
Ingemar Wizelius.
Johan Vogt: Vitenskapens front. Oslo 1939. Pris 1:—.
Norrmannen Johan Vogt avser att med skriften Vitenskapens front
propagera för den åsikten, att vetenskapen skall få deltaga »vid
utformandet av huvudlinjerna för den sociala och ekonomiska politiken». Den
gamla utopiska föreställningen om den förnuftigt styrda staten,
filosofernas stat, bör nu kunna förverkligas, skriver han. Samhällsvetenskapen
»skall utrota det politiska livets irrationalism och ersätta den nuvarande
formen för politik med vetenskaplig politik». Den kommer att vända upp
och ned på vårt samhälleliga liv »och förvandla själva politikens karaktär».
Liknande mening har författaren tidigare i givit uttryck åt i boken
Dogmenes sammenbrudd. Där ingick emellertid en framställning av
Karl Mannheims Wissensoziologie, vilket var nödvändigt då den bildar
utgångspunkten för Vogts påståenden. Mannheims teorier äro visserligen
högst förvirrade och kunna ej göra Vogts ståndpunkt riktigare, men de
kunna göra den begripligare. Nu föreligga i den sista skriften alldeles
oförmedlat Mannheims båda motstridande påståenden, att å ena sidan
all samhällsvetenskap är klassbetonad, nödvändigt bestämd av forskarens
sociala blickpunkt och att å andra sidan det dock skall finnas en objektiv
samhällsvetenskap.
Något egentligt bevis lämnas icke för att samhällsvetenskaperna skulle
vara ägnade att inta en så dominant ställning i statslivet som författaren
tänkt sig. Men det anföres, att medan den enskilda såväl industriella
produktionen som jordbruksproduktionen alltmer börjat skötas efter
vetenskapliga metoder, så befinner sig den samhälleliga ekonomin på ett
rent förvetenskapligt stadium. Författaren har icke beaktat den
grundläggande skillnaden mellan dessa båda områden. Man kan inrätta en fri
och självständig naturvetenskaplig institution för att lösa praktiska
uppgifter vid exempelvis jordbrukets sädesodling, därför att den enda
synpunkten härvid är att skapa största möjliga ekonomiska avkastning. Olika
egenskaper hos en sädesart kunna på öret värderas. Men beträffande
samhällsekonomins inriktning bryta sig skilda viljor med varandra. Olika
politiskt-ekonomiska åtgärder kunna icke jämföras och bedömas ur en
enda synpunkt. Därför kan samhällsvetenskapen endast bidraga till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
