Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Arbetslöshet eller arbetarbrist?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578 Arbetslöshet eller arbetarbristf
Utvecklingen på arlbetsmarknaden sedan det nuvarande krigets
början belyses i de på arlbetsförmedlingarnas uppgifter baserade
redogörelser, som Socialstyrelsen fått i uppdrag att utföra var fjortonde
dag. Den första av dessa rapporter, gällande tiden 1—16 september,
gav det intrycket, att isysselsättningen inom den svenska industrin
fortfarande var god med undantag av bilibransohen och vissa företag
inom sågverks- ocih massaindustrierna. När rapporten för hela
september förelåg, syntes läget snarast vara något förbättrat. I en del
fall ’hade man visserligen kunnat konstatera ytterligare åtstramningar,
medan däremot i andra ifall en del företag, som vid månadens början
på grund av det inträifade krigsläget ansågo det lämpligt att företaga
permitteringar eller helt inställa driften, sedermera återupptagit
verksamheten. Antalet ai^etsansökningar per 100 lediga platser hade
visserligen stigit från 106 i augusti till 124 i september, men denna
stegring gick knappast över den normala säsongmässiga. Och jämfört
med tidigare perioder var årets septembersiffra gynnsammare än
något annat års sedan 1929. Den rapport för de två första veckorna i
oktoiber, som nyligen färdigställts, synes också tyda på en viss
förbättring : antalet manliga ansökningar om arbete i industrin hade
visserligen ökat från 30,000 under de två första veckorna föregående
månad till 33,000 och antalet lediga platser nedgått från 16,000 till
15,000, men icke heller denna utveckling kan betraktas som onormal
för säsongen.
När det gäller sysselsättningens framtida utveckling, kan man peka
på vissa faktorer, som tendera att minska sysselsättningen, och andra
som verka i motsatt riktning. Genom de krigförandes
kontrabands-politik är vår export denna gång redan vid krigets början i fara.
Avgörande för exportindustriernas, och särskilt trä- och
massagruppernas sysselsättning bli förhandlingarna med England och
Tyskland, och därom vet man ännu intet. Även om exporten till de
krigförande genom avspärrning kommer att tvingas ned, kan man dock
icke bortse från exportörernas möjligheter att vinna nya marknader.
För hemmamarknadsindustrierna kan den genom avspärrningen
minskade och dessutom fördyrade importen av råvaror leda till
artbets-löshet; här synas särskilt textil- och ’beklädnadsindustrierna vara
utsatta. Den motverkande faktorn är på detta område en ökad
produktion av inhemska surrogat, i ovannämnda fall konstull och konstsilke,
vilket dels minskar avspärrningens verkningar för de industrier, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
