Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Krisarbetslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISARBETSLAGEN
Det tidigare förslaget till lag om tjänsteplikt, utformat för ett år
sedan av Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, har nu
omarbetats av de särskilda sakkunniga, som socialministern
tillkallade i våras. Det nya förslaget, som för närvarande är på remiss,
innebär en enligt mångas mening mycket befogad modifiering. Enligt
Rikskommissionens tidigare förslag skulle regeringen ha fullmakt, gällande
"vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden", att ålägga
medborgare mellan 18 och 70 år att utföra för landets försvar nödvändigt
civilt arbete. Över de tjänstepliktigas arbetsvillkor skulle regeringen
enligt detta förslag ha en i realiteten ganska oinskränkt beslutanderätt.
Förslaget kritiserades från alla håll, särskilt därför att den normala
regleringen av den svenska arbetsmarknaden, som både ur tekniska
och demokratiska synpunkter är en ytterst värdefull tillgång, i
orimligt hög grad skjutits åt sidan. Det tidigare förslaget gav ett visst
intryck av att förslagsställarna förläst sig på krigsarbetslagar från
vissa länder med helt andra förhållanden än dem vi ha i Sverge. Detta
intryck förstärktes senare, när man konstaterade att den konservativa
regeringen i England, det land som kommer de skandinaviska
förhållandena närmast, under rådande krigstillstånd gick till
handläggning av de nya, komplicerade arbetsmarknadsfrågorna med en
utpräglad förståelse för värdet av att så långt som möjligt bibehålla
arbetsmarknadens normala organisation.
I det nya förslaget har man företagit en gradering av
åtgärderna, så att de icke behöva medföra en större inskränkning av
individernas eller organisationernas frihet än vad situationen
kräver. Å ena sidan kan ju läget vara så gynnsamt, att
rustningsindustrierna och försvarsanläggningarna kunna klara sig med
hjälp av de ordinarie metall- resp. byggnadsarbetarna och att
skörden kan bärgas med bistånd av några tusen skolbarn. Under
sådana omständigheter vore det ganska omotiverat med ett på den
personliga friheten så inkräktande system som allmän tjänsteplikt. Å
andra sidan kan man vid en starkt förstärkt försvarsberedskap eller
en mobilisering i ett läge av tidsnöd behöva sätta alla medborgare,
som icke tillhöra de väpnade styrkorna, till för försvaret nödvändigt
civilt arbete, antingen de vilja eller icke. Mellan dessa två
ytterlighetsfall ligga ett antal tänkbara situationer, för vilka en graderad kris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
