Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESKRÖNIKA
5. 11. 39.
Det kanske märkligaste som hittills
SKETT under det andra världsikriget har berört icke
krig-förande ’stater. Genom en serie snabba drag har Sovjetunionen
återtagit det kejserliga Rysslands militära position vid södra
Östersjön och hotar i detta ögonblick Finland. Dessa ryska drag har
blivit möjliga genom kriget, som engagerat stormakterna, genom
den tysk^ryska pakten, som kastade ut Hitler i kriget starkt
bunden vid !sin bolsjevikiska kollega samt genom Polens krossande.
Den 27 september kapitulerade Warszawa. Den 28 undertecknades
i Moskva fördraget mellan Estland och Sovjetunionen, medan den
tyska utrikesministern von Ribbentrop befann sig i sovjethuvudstaden
för att sluta gräns- och vänskapspakt. Enligt pakten med Estland fick
Sovjet på tio år arrendera stora områden på Ösel och Dagö samt
hamnen Paldiski för att där anlägga marin- och flygbaser. Senare lades
även Hapsal därtill. Under förhandlingarna hade tydligen esterna
försökt göra något motstånd, eftersom inte mindre än två ryska fartyg
måste rapporteras torpederade av — förmodligen — den ur estländsk
hamn rymda polska ubåten Orzel, innan den lilla republiken
kapitulerade.
I fortsättningen behövdes inga förevändningar. Nästa självständiga
republik, som förvandlades till mer eller mindre lydrike, var Lettland.
Sovjet skaffade sig rätt att anlägga flott- och flygbaser i Libau och
Windau samt att befästa kusten mellan Windau och Rigabukten.
Mellan Litauen och Sovjet fick förloppet en något mera
komplicerad karaktär. Sovjet hade vid sin inmarsch i Polen besatt
Wilno-området med staden Wilno, litauernas heliga stad, enligt författningen
republikens huvudstad, som Litauen aldrig avstått till Polen. Polen
tog som bekant området genom en militär kupp 1920. Sovjet erkände
emellertid Wilno som litauiskt territorium 1920 och bekräftade detta
1926. Nu, 1939, då ryssarna skaffade sig rätt att hålla garnisoner i
Litauen, överlämnade de samtidigt Wilno som gåva till detta land,
varöver, enligt uppgift, Litauen jublade.
Sovjetunionen hade nu skjutit fram sin militära gräns till
Ostpreussen och till Östersjön söder om Finska viken. Det strategiska läget
i Östersjön och i hela nordöstra Europa var därmed förändrat. De
baltiska staterna existerade inte längre som "buffertstater mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
