Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Hermansson, A.: Försäkringsverksamheten och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För säkring svcrksamhet en och samhället 589
de försäkrade upphört att utgå, borde det ena bolaget icke kunna
bjuda sina kunder några andra fördelar än det andra. Man kan
således icke längre tala om någon verklig priskonkurrens mellan de olika
företagen. Gent emot allmänheten uppträda bolagen alltså på samma
sätt som om de voro medlemmar i en för dem alla gemensam
trust-bildning.
Säkert är emellertid, att om verksamheten ombesörj es av en verklig
livförsäkringstrust eller av ett statligt monopolföretag, rörelsens
omkostnader skulle kunna avsevärt nedbringas och den ekonomiska
effekten i motsvarande grad ökas. Varje bolag håller sig nu med sin egen
försäljningsorganisation och sin egen förvaltningsapparat, vilket
naturligtvis måste bli åtskilligt dyrare än om verksamheten centraliserades
till ett enda eller till ett litet fåtal företag. Vad som ytterligare ökar
kostnaderna är, att ackvisitionen sker på måfå och utan någon verklig
plan. Varje bolag skickar ut sina agenter för att bearbeta samma
klientel som alla de övriga bolagens ombud utan att någondera har
skaffat sig någon verklig kännedom om det försäkringsbehov, som i
verkligheten föreligger. Följden härav blir, att ombuden tvingas utföra
en mängd överflödigt arbete, samtidigt som allmänheten irriteras av
planlösheten i deras ständigt återkommande uppvaktningar.
Man kan vidare knappast undgå att märka, huru
livförsäkrings-ackvisitionen i allmänhet icke tar sikte på att anpassa
försäkringsskyddet efter de olika individernas och gruppernas behov utan att den
i stället strävar efter att komma upp till så stora försäkringsbelopp
som möjligt. Följden härav blir, att en stor del av klientelet påverkas
att teckna försäkringar, som icke motsvara dess resurser och
försäkringsbehov. Sådana försäkringar kunna icke hållas vid liv utan måste
efter en tid annulleras med förlust för den försäkrade och ofta även
för bolaget. Förtidsannullationema ha visserligen under de senaste
årens högkonjunktur undergått en ganska avsevärd minskning, men
det finns dock fortfarande svenska livförsäkringsbolag, vilkas
annulla-tionssiffror för varje år uppgå till mer än 25 procent av hela deras
årsanskaffning. Omkostnaderna för dessa annullerade försäkringar
uppgå varje år till mycket ansenliga belopp. Som exempel härpå kan
anföras, att kostnaderna för anskaffning av och inkassering av
premierna för de försäkringar, som under tioårsperioden 1928—1937
annul-lerades utan vederlag till försäkringstagarna jämte övriga
omkostnader för samma försäkringar beräknas uppgå till betydligt över 40
miljoner kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
