- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
592

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Hermansson, A.: Försäkringsverksamheten och samhället

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

592 A. H cr mans son

Anledningen till de skandalöst höga premiesatserna inom vissa
försäkringsgrenar kan knappast vara någon annan än den, att
premiesättningen icke grundar sig på någon beräkning av de verkliga riskerna
utan sker på mycket lösa boliner. Premierna ha från början satts så
högt, att försäkringsgivaren under alla förhållanden skulle vara på
den säkra sidan, och när det sedan visat sig vara möjligt att uttaga
avgifterna av de försäkrade, så ha bolagen icke funnit skäl att avstå
från den extra inkomst, som allmänhetens överbetalning för det
tillhandahållna försäkringsskyddet utgör. Om man gör undantag för den
obligatoriska olycksfallsförsäkringen och trafikförsäkringen, så är det
bolagen själva, som bestämma försäkringsavgifternas storlek. Och i
den mån bolagen enats om att upphäva priskonkurrensen genom att
tillämpa samma premietariffer, får allmänheten antingen finna sig i
att betala det försäkringspris, bolagen själva bestämma, eller att avstå
från att vara försäkrad.

Brandförsäkringen som på grund av sin stora omfattning måste
betraktas som den viktigaste av skadeförsäkringsbranscherna, bedrives
icke heller som någon speciell välfärdsrörelse till förmån för de
försäkrade. Statistiken visar, att de årliga ersättningarna för brandskador
icke uppgå till mer än i medeltal något över 50 procent av de
sammanlagda brandförsäkringsavgifterna. I verkligheten torde det stora
flertalet av brandbolagens kunder göra en ännu sämre affär än som
framgår av de tillgängliga siffrorna. Det är ett inom
försäkringskretsar allmänt erkänt faktum att den allmänhet, som betalar
brandförsäkringspremier för bostadshus och lösöre, i själva verket också få
betala en god del av kostnaderna för de s. k. industririskerna. Den
moderna bebyggelsen i städer och andra tättbebyggda samhällen har
minskat brandrisken i mycket hög grad. Och brandbolagen ha haft
rika tillfällen att profitera på de olika åtgärder från det allmännas
sida, som både direkt och indirekt minskat riskerna för brandfara.
Det finns tyvärr ingen statistik som visar, huru stor del t. ex.
Stockholms befolkning får tillbaka av de sammanlagda premierna för sin
lösöre försäkring, men om det funnes en sådan statistik, skulle den
komma att slå oss alla med häpnad över de utgående
skadeersättningarnas obetydlighet i jämförelse med de utbetalade premiesummornas
storlek. Det bör i detta sammanhang även erinras om att de i verklig
mening kooperativa försäkringsanstalter, som läns- och häradsbolagen
utgöra, visat sig kunna bedriva sin rörelse med väsentligt mindre
omkostnader än de stora riksbolagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free