- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
594

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Hermansson, A.: Försäkringsverksamheten och samhället

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

594 A. H cr mans son

har det svåraste och mest krävande arbetet att utföra, nämligen
yrkes-ackvisitörerna. Några försök att minska de inre
förvaltningskostnaderna torde däremot icke ha förekommit. De ofta både huvudlösa
och onödigt dyrbara huvudkontorsorganisationerna stå fortfarande
orubbade. Sparsamhetsnitet har icke heller gjort några märkbara
attacker mot de omåttliga företagsledarlöner och styrelsearvoden, som
förekomma inom försäkringsrörelsen.

Det framgår av en på privat väg tillkommen utredning, grundad på
taxeringsuppgifter, att 50 svenska försäkringsdirektörer under
treårsperioden 1935—1937 hade vardera en genomsnittlig årlig inkomst på
mellan 62- och 63,000 kronor. Medelinkomsten för de 10 bäst ställda
företagsledarna uppgick under samma tid till mellan 106- och 107,000
kronor om året. Även om det i dessa inkomstbelopp kan ingå
inkomster av annan art än lön, tantiem och styrelsearvoden från det flertal
olika försäkringsföretag, i vilka varje försäkringsdirektör i regel är
engagerad, kommer man dock till det resultatet, att försäkringsbolagen
i allmänhet — det finns dess bättre vissa undantag — icke vilja veta
av något knussel, när det gäller att tillgodose sina ledares bästa. Och
det torde med fog kunna sägas, att om något yrke blivit för högt
uppskattat i förhållande till dess verkliga vikt och betydelse, så är det
just försäkringsdirektörens. Vad en sådan företagsledare i stort sett
har att göra det är att ta emot pengar, som andra samla ihop, för att
placera dem på ett så förmånligt sätt som förhållandena tillåta. Och
det ligger icke den minsta överdrift i påståendet, att det runt om i våra
samhällen finns en mängd människor, som utföra ett betydligt mera
krävande arbete än de flesta försäkringsdirektörer men som få nöja
sig med bråkdelen av dessas löner. Även om de höga topplönerna
ensamma icke kunna i nämnvärd mån påverka premiesättningen, måste
det påtagliga slöseriet i detta avseende dock utdömas, dels emedan det
är i högsta grad odemokratiskt och dels därför att det undergräver
allmänhetens förtroende för försäkrings verksamheten.

Om det funnes någon verklig vilja att till fördel för
försäkringstagarna minska på omkostnaderna, så skulle det också givas rika
tillfällen att göra det utan att beskära de arbetande ackvisitörernas och
de underordnade tjänstemännens löneförmåner. Den som något så när
känner de nuvarande förhållandena, förstår dock, att det knappast blir
möjligt att på frivillighetens väg åstadkomma någon egentlig
nedskärning av förvaltningskostnaderna. Och det torde till sist komma att visa
sig, att denna fråga knappast kan lösas på annat sätt än genom att låta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free