Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Willers, Uno: Dolkstötsteorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600 Uno Willers
annat än vederbörandes insikt om att ordet skulle få ökad slagkraft,
om det troddes härstamma från en neutral iakttagare av Tysklands
inrikespolitiska förhållanden. Som frågan synes mig ha ett icke ringa
intresse för belysande av de politiska slagordens härkomst och
vandringar, skall jag tillåta mig att här nedan något utförligare gå in på
densamma. Zwehl har i sin ovan åberopade skrift påstått, att Maurice
redan dagen efter stilleståndets avslutande skulle i en engelsk tidning
ha yttrat, att den tyska hären betvingats icke genom fiendens
övermakt utan genom en "Dolchstoss von Hinten". Många ha med
bestämdhet vänt sig mot detta påstående, men lika fullt synes det fast
när outrotligt i den politiska agitationen och t. o. m. i den historiska
litteraturen.^ Heinrich Wolf (jfr ovan) gör t. o. m. ett citat ur — som
han själv vill göra gällande — en skrift av Maurice. Denne skulle
ha skrivit: ’’Den tyska armén var före kriget Europas främsta. Vid
stilleståndet voro de allierade och tyskarna vid västfronten i
proportion S till 3 1/2. Den tyska hären störtades av civilbefolkningen genom
en dolkstöt i ryggen" Det har emellertid icke varit mig möjligt att
återfinna detta uttalande i någon skrift av Maurice.
Lika omöjligt torde det ställa sig att hos honom finna några ord,
som överhuvudtaget skulle kunna tydas i denna riktning. I sina
krigsminnen, "The last four months. The end of the war in the west"
(1919), gör han sig till tolk för en helt annan åsikt, och hans
krigskorrespondenser i engelska tidningar tala åter och åter om att den
tyska defensivkraften var fullkomligt bruten. Det är alldeles riktigt,
att han dagen efter stilleståndets avslutande, alltså den 12 november,
skrivit en tidningsartikel, f. ö. i Daily News under rubriken "Army’s
victory for the cause of right". I denna utgår han emellertid från att
den tyska saken var förlorad redan efter det andra m.arneslaget, och
det finnes icke en sats, som skulle kunna uttydas i överensstämmelse
med dolkstötsteorin. Likadant är förhållandet med senare artiklar i
samma tidning, t. ex. den 28 november, då han riktar en skarp kritik
mot den tyska officerskåren för de sociala missförhållandena inom
hären, den 2 och den 3 december, och slutligen den 24 i samma
månad, i en artikel "Christmas at the front", där han vänder sig mot de
"smygande lögnerna" kring stilleståndet. Den uppfattning, som
hävdas i M :s krigsreportage, går igen i hans minnen (s. 223) : "Det
råder icke något tvivel om att de tyska arméerna blevo fullkomligt och
slutgiltigt slagna i fält."
Av det ovanstående torde framgå, att Maurice icke gärna kan ha
fällt något yttrande, som skulle kunna uttolkas som skett. Maurice har
också försökt gendriva uppgiften härom. Han har bl. a. tillställt den
tyska pressen en bestämd dementi. Enligt den engelske skriftställaren
John Wheeler-Bennetts uppgift skall en tysk recension av
memoarsamlingen första gången ha satt Maurice’s namn i samband med dolk-
^ T£r t. ex. Göbhardts stora Handbuch der deutschen Geschichte. D. 2,
Stuttgart 1931; s. 407,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
