Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Thulstrup, Åke: Den trojanska hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den trojanska hästen 615
Larsson var inte den enda lantman, som skakade på huvudet åt de
liberala nymodigheterna. I vissa lantmannakretsar, där den lutherska
observansen fortfarande var orubbad, torde de sekelgamla
antisemitiska fördomarna även i det följande ha haft en fristad. Att dessa
omkring år 1870 hade och allmänt ansågs ha en reigiös grund, är
uppenbart. Från publicistiken trängdes de gamla fördomarna undan,
i och med att liberalismen fullständigt bröt igenom, men att en viss
förpuppning och inkapsling av gammalt groll ägde rum i skilda vrår
förefaller tydligt. Endast undantagsvis förekom emellertid
antisemitiska utbrott i pressen, och de ägde i regel en ytterst tarvlig karaktär
(Budkaflen, Vidi och liknande organ).
Under 1800-talet förändrade den europeiska antisemitismen i viss
mån karaktär. Det gamla, av religiösa motiv grundade judehatet
avtog, i samma mån som toleransen i trosfrågor vann utbredning. Men
fördomarna mot judarna vann ny stimulans genom den rasism, som
i flera kontinentaleuropeiska länder och enkannerligen i Tyskland
trädde i den framväxande nationalismens spår. Greve R. N.
Couden-hove-Kalergi har i sitt nyligen till svenska överflyttade arbete
"Judefrågan" gett en övertygande ehuru summarisk teckning av detta
förlopp. Denne författare skiljer klart mellan det äldre, religiöst
motiverade judehatet och den moderna rasantisemitismen, men han
understryker därjämte, att den religiösa motiveringen spelar en roll även
för den senare.
För min del finner jag Coudenhove-Kalergis framställning mycket
övertygande. En majoritet av de icke-judiska europeerna är
antisemitiskt inställd, skriver författaren, men denna inställning har i
flertalet fall inte orsakats av oangenäma personliga erfarenheter av judar
utan av vissa från barnsben indunkade fördomar:
"De har i barndomen lärt sig att judarna förrådde Kristus och
korsfäste honom; och i fortsättningen förnam de den antisemitiska
propagandans eko i samtal eller i tryckspalterna. Det är klart, att de
flesta människor känner antipati för individer, om vilka de från
barndomen endast har hört ont, även om dessa inte skulle ha gjort dem
personligen någon skada. De upprepar tanklöst det låga förtalet, tills
de själva tror på det. Så utbreder sig antisemitismen. Så håller den
sig levande."
Man kan mycket exakt datera den moderna rasantisemitisniens
introduktion i Sverge. Den ägde rum på nyåret 1933 — i omedelbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
