- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
634

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Svanberg, Victor: Är diktaren asocial?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

634 Victor Svanberg

P^astän förströelselitteratur blivit en benämning för
andraklassdikt-ning, är det egentligen just förströelse de flesta läsare önska, när de
gripa till en bok. Vad annat mena Eastman och hans meningsfränder,
när de tala om "ren" konst i motsats till nyttokonst och sätta den förra
högre ? Ett misstag begå de, när de vilja visa, att den "rena konsten"
först sent utvecklat sig ur nyttokonsten. Tvärtom voro äldre tiders
människor omättliga i sitt begär efter förströelse. Det är nog att
nämna folksagorna. Tusen och en natt, skepparhistorierna och
riddar-romanerna. Vid sidan av deras naivt skamlösa umgängelse med
gudinnan Fantasi är vår tids populäraste förströelselektyr, detektivromanen,
en, blyg och ansträngd ögonflirt med samma dam. Verkligheten fjättrar
nutidsmänniskorna, även när de som ivrigast söka komma undan den.
Gärna unnas dem en djärvare flykt från vardagen, blott de erkänna,
att verklighetsflykten ej är diktarens enda uppgift, nu lika litet
som förr.

Vid sidan av förströelsedikten har det i alla tider funnits dikt av
män som i dikten sagt sin mening om dagens frågor. Så gjorde
Euripides i Atén när tankefriheten för första gången var en
brännande fråga. Så gjorde Dante när nationalitetens idé dök upp i
1200-talets splittrade Italien. Så gjorde Milton, när den religiösa friheten
kämpade sitt eldprov i Cromwells England. Så gjorde Shelley, när
jämlikheten var en ny och vacker känsla i Europa. Inte heller diktare
av denna typ ha varit nöjda med vardagen. Men i stället för att fly
den ha de velat omskapa den. De omskapade den inte men de gåvo
andra mod att göra det. Och de skapade fullödig dikt.

Att dikten ej kan slitas loss från samhällslivet inses kanske lättast,
om man lämnar frågorna om diktens och diktarens natur och fixerar
frågan om diktens stoff. Varav formas dikt?

En romantiker av årgång 1790 skulle ej tvekat att svara: Dikt skapas
av intet. Såsom Gud skapade världen, skapar diktaren och konstnären
sitt verk. Han är en "andre skapare". Ingen vågar väl nu upprepa
det svaret. Ett annat är, att dikt skapas av dikt. Det svaret är lika
föråldrat. Det tredje svaret lyder: Dikt skapas av liv. Mycket kan
diktaren hämta ur sitt eget inre liv, men allt för länge kan ingen
isolera sitt jag utan att märka, att det förkrymps.

Den väg du går allena för bort ifrån dig själv,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free