Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Händelser och spörsmål - Prispolitiken under krigstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646 Händelser och spörsmål 642
Om än statsutgifternas ökning sålunda icke i och för sig är en
tillräcklig orsak till inflation,, är det dock givet, att den måste kraftigt
bidraga till en prisstegring, om omständigheterna i övrigt äro gynnsamma
för en sådan^ Och för den händelse man ej kan förebygga de reaktioner
hos producenter och konsumenter som av anförda skäl till sist bli
avgörande, är detta otvivelaktigt fallet vid krig eller krigsfara, när pro-»
duktionskapaciteten på en rad punkter får antagas vara fullt utnyttjad
och även i övrigt ett flertal faktorer på utbudssidan tendera att driva
priserna i höjden.
Köpkraften ökas emellertid i en krigssituation icke endast och — vid
början av utvecklingen — säkerligen icke i främsta rummet genom
statsutgifternas stegring utan genom att enskilda i stor utsträckning söka
överföra sina likvida tillgångar i sakvärden genom
varuköp. Härvidlag är det återigen framtidsförväntningarna som fälla
utslaget: man fruktar varubrist och räkn,ar med prisstegring som man
vill skydda sig mot efter måttet av sin förmåga. Härigenom erhåller
’mariknaden ett plötsligt tillskott av medel, som tidigare legat steriliserade
i kassor eller representerat ett outnyttjat kreditunderlag i bankerna.
Sedan en viss prisstegring av dessa och andra orsaker kommit till
stånd, måste man såsom en följd av denna även räkna med en högre
inkomstnivå, vilken underbygger den höjda prisnivån och ger
upphov till en ytterligare ökad varuefterfrågan, i den mån ej
köpkrafts-tillskotten neutraliseras antingen genom höjda skatter eller ökat sparande.
Man kan kanske förutsätta, att det sistnämnda i viss utsträckning blir
fallet beträffande de inkomster, som uppbäras av företagsägarna, då
företagen antagligen se sig föranlåtna att bedriva en försiktig
utdelningspolitik under de ovissa förhållanden som råda i en krigssituation.
En ökning i dessa gruppers varuefterfrågan förefaller dock trolig. Vad
åter angår arbetarklassens efterfrågan på konsumtionsvaror, kommer
denna givetvis att bli beroende av utvecklingen av de sammanlagda
löneutbetalningarna, vilken sannolikt kommer att gå i stigande riktning både
på grund av ökad sysselsättning och till följd av en höjning av
lönenivån. Redan fruktan för prisstegringar kan väntas framkalla löneaktioner
som sannolikt skulle möta ett tämligen svagt motstånd, om även
företagarna förutse stigande priser. I den mån en prisstegring redan hunnit
framträda, ökas givetvis trycket på arbetsmarknaden.
När varutillgången minskats, blir en inskränkning av den totala
reguljära konsumtionen inom landet ofrånkomlig. Försök från stora
befolkningsgruppers sida att hålla sig skadeslösa genom inkomstökningar
kunna då icke få någon annan verkan äai att de driva den allmänna
prisnivån allt högre. Lönestegringar — och detsamma gäller även andra
former för kompensatorisk inkomstökning såsom exempelvis en höjning
av priserna på jordbrukets produkter — kunna sålunda omöjliggöra en
ny jämviktsbildning på basis av en knappare varuförsörjning och en mera
begränsad tillgång på produktionsmedel. Risk föreligger uppenbarligen
i ett sådant läge för en fortgående prisstegring som, sedan den väl
kommit igång, knappast låter sig hejda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
