Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Litteratur - Karlgren: Maktkampen i Fjärran Östern - Segerstedt: Demokratins problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650 Litteratur 654
japanerna. Karlgren tillskriver Chiangs ofta svårbegripliga politik under
denna period en mycket stor betydelse för Kinas stärkande. Ett faktum
är ju också att det väldiga starkt splittrade och söndrade landet under
sitt motstånd mot Japan visat sig äga oanade nationella kraftresurser, som
knappast skulle ha kunnat mobiliseras om kampen tagits upp tidigare,
före Chiangs envisa saneringsarbete. Det är också sant att den
kommunistiska armén när Chiang upphörde att bekämpa den och lät den inordna
sig i nationalförsvaret inte bara lojalt fogade sig under hans befäl utan
också gav upp all sovjetisering i de områden den dittills behärskat. När
den nationella samlingens dag kom, stod Chiang som segrare.
De snabba förändringarna i Bortre Asien är av världshistorisk
betydelse. Bakom den militära kraftmätningen ligger en rasande social,
ekonomisk och nationell utveckling. Vad som än framgår ur de förvirrande
och svårförståeliga händelserna, kommer det att inverka på den värld vi
lever i. Karlgren uttalar sig inte om den möjliga utgången av
jättekampen. Hans uppgift har varit att redogöra för utvecklingen bakom den.
Ole Jödal.
Torgny T, Segersiedt: Demokratins problem. Natur och kultur 1939. 179
sid. Kr. 2:25.
Torgny T. Segerstedt, professor i filosofi vid Uppsala universitet, har
tidigare huvudsakligen ägnat sig åt filosofihistoriska uppgifter. Han har
på detta område skrivit flera mycket kunskapsrika och uppskattade böcker.
I sina senaste tre skrifter behandlar Segerstedt sociologiska frågor och i
de två sista, Frihet och männisikovärde samt Demokratins problem,
anläggas även politiska synpunkter. Författarens framställningssätt är
behagligt och den politiska tendensen ,är sympatisk. Men trots detta
uppfordra sistnämnda böcker, enligt recensentens mening, till kritik på nästan
varje punkt. Av naturliga sk,äl kunna i det följande endast göras några
mer allmänna invändningar med exemplifikationer.
Framställningen av politiska åsikter och frågor synes ofta hos
författaren sakna den nödvändiga precisionen. Demokratins problem kan sålunda
enligt Segerstedt allmänt formuleras som »frågan om förhållandet mellan
individ och gemenskap». Varför skall detta sägas vara just demokratins
fi>roblem? Det kunde med samma rätt sägas vara diktaturens eller varje
annan styrelseforms problem. Att fastställa förhållandet mellan individ
och gemenskap anges ju ofta vara sociologins hela forskningsuppgift.
För bedömandet av demokratins problem förefaller det vara en alldeles
för allmän utgångspunkt. Senare förklarar författaren på samma vaga
sätt, att med demokrati menas »framförallt organisation, men
organisai-tion under lagar». Då det nu givetvis är möjligt även för en diktaturstyrd
stat att uppfylla formella juridiska krav, att vara en organisation under
lagar, så införes beteckningen frihetslagar för dem &om skola gälla i en
idemökrati. Frihetslagar kunna emellertid endast tillkomma då
medborgaren är självverksam, med andra ord lever i en demokrati. Författa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
