Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Litteratur - Haxey: Tory M. P. - Jaensson: Fredrik Böök som litteraturhistoriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654
Litteratur 654
man bör därför knappast tro-, att dess sammansättning fått någon mera
demokratisk anstrykning. I varje fall utmärker sig högadeln i stort sett
av samma förnäma avskildhet som för hundra år sedan; att en liten
handfull män från Labour Party (obs. en arbetarlord av 90 nya lorder
under den nationella regeringens tid!) fått bänka sig i överhuset, torde
näppeligen ha spelat någon större roll. Det övervägande flertalet av de
nyadlade har kommit från penningaristokratin och har antagit den gamla
feodaladelns livsstil och samhäjlssyn. De har isolerat sig från det övriga
folket. Att så varit fallet, framgår icke minst av det faktum, att de|
högadliga släkterna är mycket starkt befryndade med varandra: man
gifter sig icke gärna utanför sin egen krets. Mycket träffande kan därför
Haxey ge de konservativa parlamentsledamöter, som tillhör högadeln,
namnet »the Cousinhood» (kusinskapet). Till detta »Cousinhood» hänför
han icke mindre än 130 av 415 regeringsanhängare. I regeringen har
»the Cousinhood» ännu ’kraftigare representation. Ungefär halva kabinettet
hör till denna celebra samling.
Anmärkningsvärt är, att medelklassyrkena är så svagt företrädda bland
tories. Endast 1/10 av de konservativa underhusmedlemmarna har Haxey
ansett sig kunna beteckna som medelklassrepresentanter. Detta beror icke
på att folk ur medelklassen icke vill kandidera för de konservativa vid
valen. Det beror helt enkelt på att överklasskretsen i det konservativa
partiets ledning hindrar, att andra kandidater än män ur dess egna led
isläppes fram. Man ställer så stora krav på parlamentskandidaterna
ifråga om ekonomiska bidrag till partiets verksamhet, att det är hart när
•omöjligt för en msan, som icke äger stora inkomster att slinka in i
parlamentet. Duff Cooper, som Haxey citerar, använder sig i detta
sammanhang av liknelsen om kamelen och nålsögat! Betecknande nog
efterlämnade ingen av de 33 konservativa parlamentsledamöter, som dog under
åren 1931—38 en förmögenhet som understeg 10,000 pund.
Haxeys kritik av den engelska konservatismen är givetvis av den art,
att den måste väcka olustkänslor på det håll den vederbör. Samtidigt kan
det emellertid ifrågasättas, om icke Haxey i viss mån överskattat
betydelsen hos det material, han lägger fram. Det är nog icke så säkert,
att det konservativa partiets småfolksvä^jare, som författaren till »Tory
M. P.» nästan tycks tro, enbart därför att de får kännedom om sina
parlamentsledamöters relationer till aristokratin eller storfinansen, kommer
att ge oppositionen sin röst. Starkare och mera positiva argument blir
nog erforderliga. Som ett sociologiskt dokument är emellertid Haxeys bok
av ett utomordentligt värde och intresse.
Årvid öiertz.
Knut Jaensson: Fredrik Böök som litteraturkritiker (Studentföreningen
Verdandis småskrifter N:r 416). Bonniers 1939. 72 sid. 85 öre.
Fredrik Böök har haft ett oerhört inflytande som litteraturkritiken
Hans värderingar har snabbt slagit igenom: de har utan nämnvärd
diskussion accepterats av flertalet litteraturskribenter och den köpstarka!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
