Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Gårdlund, Torsten: Kriget och de sociala reformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriget och de sociala reformerna
Stängd för folkets breda lager. På en stig vid sidan går den stora
folkbildningsrörelsen, och inom den studera hundratusental av folkets
ungdom. Ur de hundratusende har framträtt en elit, utbildad genom
självstudier, kurser och folkhögskolor och med kunskaper, som ofta äro lika stora
som studenternas. Dessa studier äro emellertid icke inordnade i den så att
säga officiella bildningen och yrkesskolningen. Man kan visserligen lägga
alla världsliga synpunkter åt sidan och säga: "Studiet är en glädje,
vetandet en vinst". Man avser då uppenbarligen en vinst av uteslutande
personlig och ideell art. Men det borde vara ett intresse både för samhället
och den enskilde, att den folkliga studieverksamheten på ett normalt sätt
länkades in i den utbildning, som socialt och ekonomiskt leder vidare. Det
måste finnas möjligheter att rasera muren mellan överklassbildning och
folkbildning. Och det är i utbildningens demokratisering lösningen ligger,
ty ingen kan önska att likställighetsidealet skulle förverkligas genom att
kravet på kompetens för inträde i de högre yrkena sänkes. En del smärre
reformer i demokratiserande riktning ha nog företagits under åren. Men
den stora reformen är ännu ogjord. För en sådan samlad och betydande
reform finnes redan en grund genom de offentliga utredningar, som
slutförts under senare tid. Slutmålet — att ingen begåvning skall av
ekonomiska skäl förhindras att göra sig gällande — skulle i nuvarande läge
kräva stora summor för stipendier etc. Det finns dock åtgärder av
organisatorisk art, som skulle undanröja många av de spärrar som nu utesluta
folket från den högre utbildningen. Sådana reformer äro aktuella oavsett
det statsfinansiella läget.
Även i mera speciella sammanhang kan man tala om spärrar mot en
demokratisk rekrytering. Den exklusivitet, som av ålder utmärkt den
svenska byråkratin, har visserligen genom tidigare reformer minskats. Sådana
formella kompetenskrav som akademisk examen gälla icke längre vissa
av de allra högsta statsämbetena; den genom politisk verksamhet
förvärvade erfarenheten har erkänts. För övriga ämbeten kräves akademisk
examen, vanligen av juridisk art; särskilt strängt upprätthållas dessa krav
inom departementen. Genom de ökade offentliga ingreppen i det
ekonomiska och sociala livet har det emellertid skapats ett behov av praktisk
erfarenhet inom förvaltningen. I de nya instruktionerna för vissa centrala
verk har man tagit hänsyn till detta behov genom stadganden, att viss
examen "i regel" skall vara kompetensvillkoret; stundom anges att undantag
från regeln om formell kompetens må tillåtas för person, "som ådagalagt
framstående skicklighet eller eljest visar sig särskilt lämpad för
befattningen". Förhållandena äro dock i detta avseende mycket oenhetliga. I
samma mån som de statliga ingreppen utvidgas, komma nuvarande kom- 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
