Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Gårdlund, Torsten: Inrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människor handla tvärtemot givna påbud måste vara byggd på de undantagsfall,
som iakttagits. Vid kriminalisering av ett handlingssätt, exempelvis
uniformsförbudet, utgår man ju i själva verket alltid från att förbudet kommer att
verka avskräckande; annars vore ju hela vår strafflagstiftning uppenbart
orimlig. Risken för att genom förbud skapa martyrer föreligger givetvis ej
om en övervägande folkmening står bakom förbudet. Dessutom bör man
erinra sig det enkla förhållandet, att som martyr går blott den till
eftervärlden, som verkar inom en rörelse, vilken efter en tid av motgång vinner
seger och vars värde historien upphöjer. Al Capones anhängare ha icke
blivit martyrer. Ingen av dem som hävdat den här kritiserade uppfattningen,
skulle väl komma på tanken att Hitlers och Stalins ställning skulle stärkas
om förbudet mot oppositionen upphävdes. Det är möjligt, att åtgärder mot
de svenska kommunisterna icke skulle fullständigt omöjliggöra deras
verksamhet. Det rimliga antagandet är dock, att deras inflytande därigenom
skulle väsentligt försvagas.
Regeringens besparingsplan har av några ledande högermän befunnits
otillräcklig. I båda kamrarna ha därför framlagts likalydande motioner
med krav på en skärpning av besparingsåtgärdema, vilken framför allt
skulle gå ut över de sociala anslagen och lånefonderna. Aktionen har väckt
särskild uppmärksamhet därfÖT att några av de ledande högermän, som stött
denna motion, förut i riksdagen uttalat, att högern icke önskade åsidosätta
vår socialvård i nuvarande krisläge. I regeringens besparingsplan hade man
anfört en klar motivering för bibehållandet av de sociala anslagen: de
sociala utgifterna ha vanligen karaktären av rena inkomstöverflyttningar från
de bättre till de sämre situerade. Om man drar in på en utgift för
exempelvis en offentlig byggnad, är detta en egentlig besparing därigenom att
produktivkrafter frigöras och kunna användas för försvarets bruk. Men en
nedskärning av t. ex. mödrahjälpen betyder ingen egentlig besparing utan
blott att skattebetalarna eventuellt få behålla en penningsumma, som de
behövande mödrarna måste avstå ifrån. Om staten behöver ökade tillgångar,
kan den endera ta de pengar, som bruka ges till socialvårdens
inkomsttagare och låta dessa gå utan, eller också ta motsvarande summa från
skattebetalarna, som ’då måste inskränka sin konsumtion i motsvarande mån.
Finanisministern har uttryckt den meningen, "att det med starka skäl kan
hävdas, att i stort sett en nedskärning av de sociala anslagen skulle verka
hårdare än konsumtionsbegränsningen skattevägen, och denna uppfattning
har fått göra sig gällande vid utgiftsnedskärningen". — Högermolionärerna
10 ha nu funnit på en egen priincip, som går ut pä att "också de som åtnjuta
Tiden 1 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
