- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
36

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Hedenius, Ingemar: Om Hägerströms filosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

analys söka klargöra och lösa
problem. Att, om möjligt,
avhjälpa filosofins urgamla elände,
bristen på enighet i de mest
elementära frågor.

Axel Hägerström
Axel Hägerström


Av intresse är, att en allmän
tillnyktringstendens inom
filosofin kunde förmärkas på flera håll
i världen. I Tyskland, som enligt
en populär föreställning är
filosofins stamort, följdes den
romantiska filosofins slutgiltiga
bankrutt av ropet "tillbaka till
Kant!" Önskan att återgå till
denne filosof betingades av en
strävan att komma ifrån filosofins
elände, som just då var mycket
kännbart, genom att få reda på
grundfelet i det metafysiska
betraktelsesättet. Tyvärr fingo dessa
försök ingen varaktig framgång;
vid Weimarrepublikens universitet florerade allehanda romantiska riktningar
med ursprung bl. a. från Hegel och Kierkegaard — varefter, som vi veta,
med 1933 de elementäraste betingelserna för en filosofisk kultur
plötsligen försvunno. Men i Österrike hade ungefär samtidigt med
uppsalafilosofin en riktning utbildat sig, som kritiserade den traditionella
metafysiken och som ansåg filosofins uppgift vara logisk analys. I England
härskade vid sekelskiftet en genomtänkt, inhemsk variant av den hegelska
metafysiken. Den blev föremål för en skarpsinnig och klart formulerad kritik
av några utomordentligt kompetenta begreppsanalytiker. Den främste av
dem, G. E. Moore, försökte vederlägga den idealistiska metafysiken genom
en kritik av subjektivismen, som laborerade med argument, liknande dem
som några år senare, oberoende av Moore, utvecklades i samma syfte av
Phalén, uppsalafilosofins ledande teoretiske filosof.

Dessa tre riktningar, Wienerskolan, Cambridgeskolan och
Uppsalafilosofin äro sålunda alla utslag av en nära nog samtidig, rent negativ
reaktion mot den s. k. metafysiken, och det är alltså med all orätt man i det
ovett, som då och då bestås uppsalafilosofin, blandar in påståendet, att
denna riktning är en svensk kuriositet. "Metafysik" är nu ett ord, som
användes i de mest skiftande betydelser; ibland missbrukas det därhän, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free