Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Hedenius, Ingemar: Om Hägerströms filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det användes om vilken som helst filosofisk teori, vilken är felaktig eller
tvivelaktig. Som ett försök att ange, vad ordet betyder i detta sammanhang,
kunde sägas, att metafysiken är det betraktelsesätt, som tror, att vi med
något vetenskapligt fog kunna yttra oss annat än negativt om saker, vilka
principiellt ej äro givna med de empiriska och logiska grundfakta inom de
normala vetenskaperna, och som menar, att det finns vetenskaper, som
kunna tillfredsställa människoandens "djupaste behov" eller vara sanna
uttryck för nationalkaraktären och andra rent privata förhållanden. Alla
de nämnda riktningarna anse sig ha upptäckt, varför dylika
betraktelsesätt äro felaktiga. De positiva teorier, som de ifrågavarande filosoferna
själva stannat vid, äro givetvis ofta olika. Men det har, tror jag, sitt intresse,
att Hägerströms teorier skilja sig lika litet eller lika mycket från Moores
som från Phaléns. Differenserna mellan dessa olika teorier, som för
fackmannen äro av synnerlig vikt, hindra icke, att teorierna rent metodiskt
representera en gemensam ståndpunkt och att de äro uttryck för en och
samma tendens, tillnyktringens och den logiska analysens tendens i
modern filosofi.
Intrycket, att uppsalafilosofin var något som på sin tid låg i luften,
förstärkes därav, att de teoretisk-filosofiska grundtankarna icke härstamma
från en enda filosof. Vad de första uppsalafilosoferna meddelade varandra
genom samtal och föreläsningar är givetvis svårt att helt skilja från de
individuella uppslagen. Men en blick på deras avhandlingar visar
otvetydigt, att vi ha att fördela förtjänsten av de nya teorierna mellan
åtminstone tre originella och fullt självständiga forskarpersonligheter.
I januari 1906 publicerade Karl Hedvall sin geniala skrift om Humes
kunskapsteori, som innehåller den första rent uppsalafilosofiska
undersökningen och är en av de originellaste och skarpsinnigaste filosofiska
avhandlingar, som någonsin ventilerats vid ett svenskt universitet. Hägerström,
som ännu 1904 i sin skrift "Stat och rätt" rörde sig med rent
transcendentalfilosofiska tankegångar, kom 1908 med sitt teoretiska huvudarbete "Das
Prinzip der Wissenschaft", som även det inför något helt nytt i svensk
filosofi. Hägerströms delvis mycket dunkla bok kritiserar subjektivismen
och metafysiken men i stor utsträckning med andra resonemang än Hedvall
och röjer alltjämt ett starkt beroende av tysk transcendentalfilosofi. 1910
började Phalén sin produktion med "Kritik av subjektivismen". Denna
avhandling blev upptakten till en rad stora arbeten, vilkas allmänna
inställning till problemen röjer påverkan av föregångarna, icke minst av
Hedvall. Phaléns grundliga uppgörelse med transcendentalfilosofin och hans
originella, ytterst skarpsinniga analyser inom hela den teoretiska filosofins
område satte gin prägel på den teoretiska uppsalafilosofins fortsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
