Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Hedenius, Ingemar: Om Hägerströms filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utveckling ända till 1931, då Oxenstierna kom med nya uppslag. Den analys
av subjektivismen och metafysiken, som anses vara en av uppsalafilosofins
viktigaste insatser, är huvudsakligen Phaléns verk. Frånsett ett mindre,
populärt arbete 1910, dröjde Hägerström ända till 1929 med att
offentliggöra något nytt i teoretisk filosofi. Hans "Selbstdarstellung", som
utkom detta år, innehåller emellertid övervägande teorier inom denna
vetenskap. Egendomligt nog utan att Hägerström fattade det så, äro dessa teorier
till största delen helt andra än dem han tidigare framlade i "Das Prinzip
der Wissenschaft". Ehuru en påverkan av Phalén på vissa punkter är
uppenbar, intar detta egendomliga, ytterst svårtillgängliga arbete en plats för
sig i svensk filosofi.[1]
Denna uppsats, som handlar om Hägerström, har ännu icke refererat
ett enda resonemang, som härrör från honom. När jag nu låter det sagda
vara nog om hans ställning inom den teoretiska filosofin, vill jag som
försvar framhålla, att varje popularisering av de specifikt hägerströmska
teorierna inom denna vetenskap är en ytterst kinkig uppgift. De föregivet
lättbegripliga framställningar, som hittills försökts, kunde visserligen fresta
till en ny ansträngning. De förefalla mig utgöra sammanställningar av
satser och resonemang, som icke lämna någon dunkelhet hos Hägerström
ouppklarad för fackmannen, och som för den bildade allmänheten ej kunna
ge mer än ett allmänt intryck av tendensen hos hans filosofi. Samtidigt
är det svårt att klandra dem som här försökt sig. Trots förmånen av hans
direkta undervisning under flera år och många privata diskussioner, ha
inga avhandlingar i modern filosofi förefallit mig så till den grad
svårbegripliga som "Das Prinzip der Wissenschaft" och "Selbstdarstellung".
Det är också troligt, att Hägerströms bestående insatser icke äro att söka
bland hans teoretisk-filosofiska resonemang. Någon gång påstås det, att
den Hägerströmska kunskapsteorin betyder en revolution inom ett flertal
vetenskaper, däribland den exakta naturforskningen. Detta påstående
förefaller fantastiskt och är det enligt min mening också. Det är naturligtvis
alltid ytterst vanskligt att inom modern vetenskap ha en bestämd mening
om vilka teorier, som ha ett "bestående värde". Och i särskilt hög grad
gäller detta om filosofin, denna vetenskap, som ännu icke övervunnit vad
som här kallats dess urgamla elände. Att inom filosofin uppställa en ny
teori, som verkligen står sig, synes alltjämt vara förbehållet de få geniala
banbrytarna. Det är emellertid icke otroligt, att Hägerström var en av dem.
Skulle så vara fallet, kommer säkerligen att till hans förtjänster inom
filosofin först och främst räknas hans teori om innebörden av moraliska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
