Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Händelser och spörsmål - Hallin, Johan: Sydamerika under omdaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
neiro, San Paulo och Minas Geraes
ha ännu icke bilagts. Bland
småstaterna måste Bolivia och Paraguay
först hämta sig från det mördande
kriget i Gran Chaco, och Colombia
och Ecuador lugna sig efter
mångåriga strider med kyrkan.
Mognandet av en ansvarig politisk
anda har som sagt först burit
frukter på det utrikespolitiska området.
Här träffade republikerna en
överenskommelse i sin strävan att
försvara sig mot ingripanden norrifrån.
Monroedoktrinen proklamerades
1823. Den nordamerikanska
politiken har först under Hoover efter
flera misslyckanden slagit in på en
försonligare väg, på vilken Franklin
Roosevelt medvetet fortsätter. Här
övergår även det politiska problemet
direkt i det ekonomiska.
Sydamerikas industriella utveckling fordrar
mycket kapital. Så länge Europa
håller på med sitt krig, är Sydamerikas
verkliga utveckling beroende av ett
nära samarbete med den stora,
nordamerikanska demokratin. Blott USA
har möjligheter att leverera kapital.
Krediten till Brasilien är ett tidens
tecken. Av samma skäl är det, som
de nationalekonomiskt viktiga
områdena i Sydamerika (det finns även
trakter, som äro lika obebodda som
Sahara) ännu icke ha övervunnit det
koloniala stadiet i sin utveckling.
Blott en liten del av den inhemska
konsumtionen produceras på platsen,
medan exporten undantagslöst består
av obearbetade livsmedel och
industriella råvaror. Det är även
betecknande, att även dessa produkters
antal är litet. Välståndet i varje
republik beror pä exporten av en eller
två, allra högst tre varuslag. Under
åren 1935—37 utgjordes Argentinas
export till 40 proc. av vete och majs
och till 15 proc. av kött. Uruguay
täcker två tredjedelar av sin export
med ull och kött, Brasilien två
tredjedelar med kaffe och bomull, Chile
70 proc. av sin export med koppar
och nitrat, Bolivia mer än 70 proc.
med tenn. Perus export består till
tre fjärdedelar av petroleum, bomull
och något koppar, Colombias till 90
proc. av kaffe, petroleum och guld,
Venezuelas till 90 proc. av enbart
petroleum.
Bristen på järnvägar, vilka i
Sydamerika befinna sig på ett mycket
primitivt utvecklingsstadium,
hindrar den snabba tillväxten av de unga
industrierna. I varje fall har
utvecklingen hunnit så långt, att Brasilien
självt bearbetar sin bomull och Chile
hälften av sin. Argentina äger en
kvarts miljon vävstolar mot 60,000
år 1930. I Brasilien har det uppstått
järn- och stålindustrier. Dock ha
autokratisträvandena blott en
temporär betydelse. I det långa loppet
beror en kontinents utveckling på den
internationella handeln och
utnyttjandet av nytt kapital. Den tyska
byteshandeln kan accepteras av de små
republikerna för en kortare tid.
Betydelsen av den tyska
bomullsmarknaden, vilken är lika stor som den
engelska och utgör en tredjedel av
kontinentens hela export, förklarar den
tyska handelns inflytande i Brasilien
och Peru. Men inga handelsmetoder
kunna indraga republikerna i det
tyska ekonomiska livsrummet, emedan
Tyskland icke kan undvara något
kapital. Lika litet som det brittiska
imperiet eller någon annan europeisk
stat. Därför blevo de ekonomiska
förbindelserna med USA av så stor
betydelse för Sydamerika.
Johan Hallin
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
