Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Tingsten, Herbert: Tryckfriheten under debatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckfriheten under debatt
1)1. a. för förnekelse av en Gud och ett liv efter detta, smädliga uttryck om
kungahuset, riksdagen och var och en som innehar en allmän befattning.
Är 1937 infördes i anslutning till lagstiftningen mot statsfientlig
verksamhet bestämmelser om straff för "falska rykten eller lögnaktiga uttalanden"
ägnade att framkalla fara för den allmänna ordningen eller rikets säkerhet
eller att väcka förakt för offentlig myndighet.
Skulle de berörda bestämmelserna extensivt tillämpas, bleve den svenska
tryckfriheten snart en illusion. Den verkligt betydande tryckfrihet, som för
oss kommit att framstå som en självklar medborgerlig rättighet, har i
själva verket uppkommit genom att man tillämpat lagen med allt större
varsamhet. Vid enstaka tillfällen i slutet av 1800-talet och i början av
1900-talet förekom ännu att antireligiösa uttalanden och politiska utfall
mot statsorgan åtalades men under senare tid har man icke genom
bestämmelserna sökt inskränka yttrandefriheten på dessa områden. Vad särskilt
§3:9 beträffar har doktor Sigurd Hansson i en artikel i Göteborgs
Handelstidning uppvisat, att bestämmelsen tidigare åberopats endast i ett fåtal
fall och nästan uteslutande i sådana, då personliga smädelser mot
statsöverhuvudet i ett främmande land förelegat; även i dylika fall har juryn
i allmänhet frikänt. Under världskriget kom paragrafen icke — eller i varje
fall blott vid något enstaka tillfälle - - till användning, trots den hetsiga
debatten kring de krigförandes politik. Då nya bestämmelser tillkommo
år 1937 utgick man allmänt ifrån att de skulle tillämpas med största
försiktighet, och de ha endast vid något enstaka tillfälle av
åklagarmyndigheterna åberopats.
Åtalen under de senaste månaderna kunna alltså sägas inleda en ny
praxis. Man har sökt ge nytt liv åt en av tryckfrihetsförordningens
straffbestämmelser under det att en rad andra fortfarande lämnats åt glömskan.
Man har vidare sökt åt den åberopade bestämmelsen ge ett vidare innehåll
än den tillerkänts under äldre tid. Åklagaren i ett av de nermanska målen
betonade uttryckligen att det kritiska läget påkallade en ändrad
tillämpning av § 3:9; icke heller justitieministern sökte i sitt anförande på
diskussionsmötet den 20 januari bestrida, att här vore fråga om en ändrad
praxis. Att hänvändelser från främmande makt ligga till grund för
regeringens åtalskampanj är uppenbart och förnekas av ingen.
Ett moment i regeringens aktion är alldeles särskilt anmärkningsvärt.
Såsom redan nämnts har man i några fall använt sig av en bestämmelse i
§3:9 enligt vilken med hänsyn till utländsk makt även skrifter som icke
äro straffbara kunna konfiskeras. I vår mest använda grundlagsedition
(Malmgren) upplyses, att stadgandet står illa tillsammans med
tryckfrihetsförordningens allmänna principer samt att det kan betraktas som 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
