Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Tingsten, Herbert: Tryckfriheten under debatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckfriheten under debatt
antikverat då det icke til lämpats sedan mitten av luOO-talet. Bestämmelsen
framstår i ett demokratiskt samhälle som en anomali, den är tydligen en
kvarglömd rest av den gamla indragningsmakten. Hur underlig
bestämmelsen är ur rent juridisk synpunkt framgår bäst vid en jämförelse med
§ 5: 13. Enligt sistnämnda paragraf kan efter f~amställning från
främmande makt Kungl. Maj :t (icke justitieministern) låta indraga en skrift.
Här förutsättes emellertid att, om skriften ej kan åtalas, ersättning skall
kunna beviljas dess utgivare för kostnaderna. Detta stadgande har under
senare tid blott vid ett tillfälle tillämpats. Enligt § 3:9 kan däremot en
person berövas sin egendom utan ersättning och utan att han gjort sig
skyldig till något brott, som medför egendomens förverkande — ett fall som
torde vara unikt i svensk rätt.
För att bedöma tryckfrihetens betydelse på det berörda området ur
synpunkten av svensk demokrati måste man ihågkomma, att debatten kring
utländska regimer och förhållanden nu har en annan innebörd än tidigare.
Motsättningen mellan kommunism, nazism och fascism å ena sidan,
demokrati å den andra, är internationell men den föreligger också inom Sverge.
Kritiken av diktaturerna har varit och är i Sverge ett led i den
demokratiska opinionens kamp mot svenska diktaturtendenser. Den drives icke i
tanke på att rubba de utländska regimerna utan endast i strävan att bevara
den folkstyrelse, som framstår som oskiljaktig från vårt nationella
oberoende.
Om den svenska kritiken av diktaturerna förstummas uppstår ett
egendomligt läge. I diktaturländerna är pressen en statens angelägenhet. Den
är ett uttryck för de härskandes uppfattning. I denna press pågår en
ständig kampanj mot demokratin och allt vad därmed sammanhänger. Sverge
blir, liksom andra demokratiska stater, som icke förvärvats till vasaller
eller lamslagits av fruktan, föremål för angrepp och hån. Det kan från
vår sida ej bli fråga om att begära inskridanden mot denna press — den är
ju ledarnas eget språkrör. Inom Sverge få de tidningar, som representera
av diktaturstaterna inspirerade eller till och med dirigerade riktningar, fritt
kritisera svensk demokrati. Det moment i tryckfrihetsförordningen, som
möjliggör åtal på grund av smädelser mot svenska ämbetsmän och den
svenska representationen, tillämpas icke. Vi utgå från att den svenska regimen
icke behöver nedslå sina angripare, att dess fäste inom folket är tillräckligt
starkt för att motstå angreppen. Likaså kunna de utländska demokratiernas
statsmän och inre förhållanden fritt nedsättas i vårt land. Dessa
demokratier utgå från den frihetsprincip, som är vår egen, och påfordra inga
ingripanden. Så vitt bekant har icke någonsin ens ett personligt angrepp
68 mot ledande statsmän i demokratiska länder blivit föremål för åtal i
Tiden 2 . 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
