- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
84

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Herriot, Edouard: Rasfrågan och revolutionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Edouard Hf.rritH

till färg." En annan deputerad stödde delta förslag: "De färgade lia liksom
vi velat spränga sina bojor, vi ha inte velat underkasta oss någon härskares
ok, låt oss ge dem samma frihet." Han vände sig till talmannen: "Tillåt inte
att konventet drar vanära över sig genom en fortsatt diskussion." Enligt
protokollets vittnesbörd reste sig nu församlingens medlemmar och yrkade
bifall. Under brusande rop Leve republiken! Leve konventet! förklarade
talmannen slaveriet upphävt.

Cambon fick nu ordet: "En färgad medborgarinna, som regelbundet
närvarit vid konventets sammanträden och som deltagit i revolutionens alla
skiften, har gripits av en sådan glädje över den frihet, som vi skänkt hennes
rasbröder, att hon svimmat. (Applåder.) Jag begär att detta tas till
protokollet, att denna medborgarinna, som fått deltaga i förhandlingarna,
åtminstone får detta erkännande för sina medborgerliga dygder." Förslaget
antogs. Danton tog ordet för att förklara, att det fattade beslutet innebar,
att den universella friheten proklamerats. "Den frihet, som givits åt den nya
världen, kommer att bära riklig frukt; dess rötter komma även att växa
djupt."

Den nya förordningen fick följande lydelse: "Nationalkonventet förklarar
negerslaveriet i alla kolonier upphävt; följaktligen förklarar det, att alla
människor boende i kolonierna, utan hänsyn till färg, äro franska
medborgare och åtnjuta alla rättigheter, som försäkras av konstitutionen." Två
dagar senare publicerades i Moniteur universel det långa tal, som hållits
inför konventet av den deputerade från Haiti. Talet hade följande
avslutning: "Europeer, kreoler, afrikaner känna i dag ingen annan färg, inget
annat namn än fransmannens. Medborgare, mottag här deras eviga
trohetsed till det franska folket. Jag svarar för dem med mitt huvud, så länge ni
vill vara deras ledare och beskyddare."

84

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free