- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
94

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Jonsson, Thorsten: Världskriget och egoismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

► Uiidcr intryck av världskriget kom liåde
Sigfrid Siwertz och Martin Koch på olika
vägar till samma resultat: betonandet av
egoismen som det fundamentalt onda.

Thorsten Jonsson

Världskriget och egoismen

Vintern för tjugufem år sedan satt detta land liksom nu och väntade på
den stora stormen. Den gången väntade man säkerligen med mera optimism.
Sverges chanser att hälla sig utanför tedde sig större. Det moderna krigets
verklighet med utglidande tarmar, hjälmar fyllda av hjärnsubstans och
uppsvullna lik hade inte fått någon riktig verklighet utanför fronten; den
kom senare, med Barbusse, Dos Passos och Hemingway, Graves, Remarque,
Renn och Romains. Ekonomiskt visade sig världskriget fördelaktigt för det
lilla fåtal, som på den tiden hade större inflytande på den allmänna
opinionen än det har nu. Slutligen var flygbombardemang av civilbefolkningen
ännu inte aktuellt, och detta tekniska framsteg har under det sista årtiondet
haft större inverkan på den allmänna meningen om kriget än något litterärt
mästerverk. Sålunda kunde man ännu likna kriget vid att "hela Europa hade
gett sig ut på äventyr".

Då liksom nu önskade en del av den svenska opinionen att landet aktivt
skulle ingripa i kriget. Även den gången stod Finland i centrum; man
borde, hette det, sluta upp på Tysklands sida och därigenom befria Finland
frän det ryska oket. Men det politiska underlaget för aktivismen hade den
gången en annan karaktär än nu: då uppbars den i stort sett av en
överklass med preussiska sympatier, medan den nu är ett tillfälligt förbund
av frdhetsälskande och besvikna radikaler och socialistfientliga reaktionärer
som får lufta sitt gamla kommunisthat. Och aktivismens viktigaste
förutsättning var då en relativt optimistisk syn på kriget. Det var för Sverge
inte ett fasansfullt tvång utan en handlingslinje som man kunde välja om
man ville, medan de som nu talar för krig gör det i känslan av att kriget
är oundvikligt. Själva valfriheten gav det militära ingripandet möjlighet att
framstå som en källa till moralisk förnyelse. Aktivismen fick ett
metafysiskt komplement, som vi den här gången inte har sett någon
motsvarig-94 het till. ^

Tiden 1 . 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:07:45 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1940/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free