Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 2, 1940
- Jonsson, Thorsten: Världskriget och egoismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aktivitet och det mod som väller fram så>
som en livets egen kraft berörs inte härav;
"övertygelsen om den skapande viljan och
om modets metafysiska roll" står orubbad
kvar, sedan det egoistiska handlandet
förkastats och aktivismen undersökts och
befunnits malmförande men kanske inte i
tillräcklig grad för att motivera ett
exploaterande.
 |
| Sigfrid Siwertz |
*
Siwertz påstås ibland vara en
uteslutande psykdlogiskt intresserad, opolitisk
diktare. Givetvis är det fel; han
representerar en intellektuell, kritisk konservatism.
På kriget reagerade han genom att
precisera sin borgerliga bergisonSsm och
utesluta de grova egoisterna ur sin sympatigemeniskap. Det är en
omprövning, typisk för en viss sorts konservatism.
Lika typisk för en viss sorts radikalism är Martin Kochs reaktion inför
kriget. Den går parallellt med Siwertz’, ett gott stycke ät vänster, och även
den resulterar i en kritik av egoismen. Det hållbara litterära vittnesbördet
om Kochs intryck av världskriget kora tidigare än Siwertz’, och tänkbart
är att det kan ha haft en viss betydelse för tillkomsten av Selambs.
När kriget bröt ut var Martin Koch den mest talangfulla — ehuru inte
den av kritiken mest observerade, han hette Ossiannilsson — av de
författare, som på allvar tagit upp förhållandena inom arbetarklassen till litterär
behandling. Han hade skrivit den lilla intima berättelsen Ellen (1911) om
en arbetarpojke och en ung arbeterska, han hade i romanen Arbetare (1912)
analyserat proletära stämningar efter storstrejken, ett verk som har både
stort dokumentariskt värde och konstnärlig intensitet, och i Timmerdalen
(1913) hade han gett en utförlig skildring av den industriella utvecklingen
i en norrländsk ådal. Efter Ossiannifeons förfascistiska avfall framstod
han som arbetarklassens mest meriterade litteräre talesman.
En kort tid rfter krigsutbrottet var Martin Koch färdig med sin första
bok med krigsmotiv. Blodet iropar, en samling polemiska och analyserande
uppsatser.
Polemiken riktar sig först mot namnkristendomen; hade kyrkornas
kristendom haft en annan halt och därmed ett starkare grepp om hjorden,
skulle kriget aldrig ha kunnat bli av. Detta är, ehuru Martin Koch inte
Tiden 1 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0106.html
