Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Händelser och spörsmål - Vanner, Al: Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
av vidtagna åtgärder. Besparingen
då uppgick därför till endast ett
fåtal miljoner vartill dock kom, att
tipsmedlen och delvis lotterimedlen
fördes över från specialbudgeter till
den allmänna budgeten.
Specialbudgeternas utgifter beskuros med andra
ord.
Men icke heller nu har det vafit
möjligt att nedpressa utgifterna
längre än att den totala utgiftssumman
för de egentliga statsutgifterna
understiger löpande års ursprungligen
beräknade med endast knappa 9 milj.
Den siffran säger emellertid icke
riktigt allt, ty en hel del besparingar
ha uppvägts av automatiska
utgiftsstegringar. Främst äro fortfarande
lönerna att nämna, vilka som sagt gå
upp med index, varjämte
löneregleringen för folkskollärairna medfört
en ny utgift om 8 milj. Vidare stiga
folkpensionskoBtnaderna med ett par
milj. och f. ö. har man sökt undgå
beskärningar av socialutgiftema i
den män det varit möjligt. Social
hjälp behövs ju med säkerhet ännu
mera nu än förut, sedan
levnadskostnaderna tenderat att stiga. Vidare ha
de ordinarie försvarskostnaderna gått
upp med 8 milj. och det av krisen
föranledda nya
folkhushållnings-departementet drar en kostnad av
likaledes 8 milj., vilka dock ej alla
äro nya utgifter. Nämnas bör också
en utgiftsökning under
finansdepartementets huvudtitel, en utgift som
visserligen ingalunda är ny men som
innevarande år kunnat täckas med
fondmedel, vilket ej är möjligt nästa
år. Den belastar nästa år budgeten
med 15 milj.
Lägger man samman blir det visst
inte några små belopp, som pä detta
sätt tillkomma och som det alltså
gällt att balansera med besparingar
på andra håll, om man ville hålla
summan under fjolårets. En del be-
sparingar kunna förresten sägas
också vara automatiska, nämligen
utgifterna för vägväsendet, som
minskats i takt med de sjunkande
auto-mobilskattemedlen. Vidare ha
tipsmedlens och lotterimedlens
specialbudgeter ytterligare beskurits och
inkomsterna överförts till den,
allmänna budgeten.
Utgifterna för kapitalfonderna äro
praktiskt taget likstora med löpande
budgets. Avskrivningarna ha
minskats men räntorna på statsskulden
ökas på grund av den förutsatta nya
upplåningen.
Sådan måste nämligen förutsättas
i mycket stor skala, ifall läget ej
skulle ändras till det bättre.
Visserligen slutar driftbudgeten nominellt
med ett överskott om 235 milj., men
kostnaderna för den förstärkta
försvarsberedskapen medföra såsom
inledningsvis nämndes redan för
innevarande budgetår ett underskott, som
ursprungligen vid urtiman beräknat
till 260 milj. nu uppskattas till det
dubbla eller 520 milj., ifall
beredskapen skall hållas vid samma
omfång som för närvarande. Blir det
fallet även för nästa budgetår, måste
man kalkylera med ett underskott av
ungefär samma omfattning även dä.
Skulle man kunna återgå till
minskad beredskap, sjunker underskottet,
måste vi ytterligare öka den, stiger
det.
Därtill kommer kapitalbudgeten,
som täckes med lånemedel i den mån
avsättning till avskrivning ej sker.
Kapitalbudgeten slutade för
innevarande är på något under 300 milj.
och beskars sedan under hösten, men
når för nästa är över 300 milj. Även
den siffran är emellertid missvisande,
ty 140 milj. utgöra endast en
konsolidering av redan gjorda utgifter.
Drar man vidare ifrån
avskrivningarna, blir beloppet av mera hanter-
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
