Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Litteratur - Montgomery: The Rise of Modern Industry in Sweden (Gårdlund) - Olsson, Henry: Från Wallin till Fröding. Studier i svensk adertonhundratalsdikt (Wizelius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
till (111 början benägen att tro, att förf.
blott avser att ge den mycke.t allmänna
och därigenom rimliga synpunkten, att
det är lättare att driva socialpolitik med
goda statsfinanser än med dåliga. Men
då synpunkten återkommer, blir man
alltmer tvivlande. Det är ju uppenbart, att
viljan att verkställa socialpolitiska
åtgärder måste bero både på de beslutandes
åskådning om åtgärdernas politiska
lämplighet och på de ekonomiska
möjligheterna att genomföra dem. En blick på de
svenska riksdagsdebatterna under mitten
och slutet av 1800-talet visar, att den
konservativa och mot socialpolitik
avvisande åskådningen till en början var
helt dominerande för att så småningom
uppmjukas under inflytande av mer
humanitära idéer. Man synes här ha en mera
näraliggande förklaring till att allt flera
åtgärder inom fattig- och sjukvård komma
att beslutas än den som innebär en
allmän hänvisning till att statens och
kommunernas finanser samtidigt förbättrades.
Vid behandlingen av den svenska
krispolitiken under 1930-talet framför förf.
samma tvivel på den expansionistiska
krispolitiken som han tidigare givit
uttryck för i sin bok "Hur Sverige övervann
depressionen". Konjunkturåterhämtningen
skulle enligt denna upfattning ha berott
på exportens uppgång, medan de allmänna
arbetena blott skulle ha lindrat
depressionens verkningar, särskilt dess sociala
verkningar. "1933 års program kom aldrig
att bli fullt prövat. När det började
till-lämpas i större skala år 1934, hade
konjunkturen redan definitivt svängt uppåt.
Men även den moderata
expansionspolitik, som fördes under depressionsåren
1931 och 1932 synes ha minskat
depressionens skräpa, och det är rimligt att anta
att 1933 års program skulle i ännu högre
grad ha lyckats häri, om programmet
börjat tillämpas i depressionens själva
bottenläge. Det är en annan sak att åvägabringa
en verklig vändning i
konjunkturutvecklingen och i detta avseende synes den
moderata expansionspolitik, som tillämpades
fram till 1933 icke ha varit lika
framgångsrik.
I detta uttalande synes förf. mena, att
den faktor, som skapar en "vändning i
konjunkturutvecklingen" skulle inta en
särställning jämfört med den faktor som
"minskar depressionens skärpa".
Distinktionen torde vara omöjlig att upprätthålla.
Allmänna arl)eten, den faktor som ansetts
minska depressionens skärpa, tillämpades i
stigande omfattning före, under och efter
exportåterhämtningen. Om denna faktor
minskade depressionens styrka före den
exportåterhämtning, som man tror har
skapat själva omsvängningen, borde den
rimligtvis öka konjunkturuppsvinget efter
denna omsvängning. Förf:s ståndpunkt är
endast möjlig att upprätthålla genom
föreställningen om ett "naturligt"
konjunkturuppsving, som sedan det en gång
utlösts av en exportåterhämtning, orubbat
går sin gång uppåt. I själva verket måste
en likartad tankekonstruktion redan ligga
till grund för påståendet, att
exportåterhämtningen "orsakade"
konjunkturomsvängningen, eftersom en viss inre
kreditutvidgning var i gång vid tiden för
omsvängningen.
Torsten Gårdlund
HENRY OLSSON: Från Wallin till
Frödins;. Studier 1 svensk
aderton-hiindratalsdilit.
(iebers 19.39. 266 sid. Pris 6: 75,
Henry Olsson har samlat några av sina
uppsatser till en bok. Nästan allesammans
har tidigare varit publicerade i olika
tidskrifter, men det var inte för snart, att de
gavs ut gemensamt. De behandlar J. O.
Wallin, Anders Fryxell, Pelle Molin,
Strindberg och Fröding. Författaren bygger
alltid sin framställning på en förebildligt
noggrann kronologisering av materialet.
Särskilt i Frödingsstudierna, som upptar
ungefär halva boken, vinner han därmed
glänsande resultat. Den exakta dateringens
betydelse för litteraturhistorien kan knappast
överskattas; det gäller inte minst, om man
vill anlägga sociologiska synpunkter på
den. I själva strävandet efter noggrann
tidsbestämning innebor en sociologisk
tendens; man tvingas att ta hänsyn till
tidshändelserna. Henry Olsson gör det också
i stor utsträckning.
Ett parti av Frödingsstudierna är ägnat
ät tolkningen av Atlantis, en dikt som har
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
