Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Gårdlund, Torsten: En skam att vara svensk?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kli skum att vara svensk?
terventionsvänliga kretsarna. Det är notoriskt att dessa personer, som
framställt sig själva och sina meningsfränder som speciellt rätlinjiga och klara i
sina ställningstaganden, i själva verket ängsligt undvikit att tala rent ut.
Deras krav på militärt ingripande har framförts i medvetet oklara vändningar.
Deras tvekan minskade endast när det före konungens uttalande syntes
möjligt för dem att framskapa en politisk kris. Trots denna vacklande
hållning, som just måste anses typisk för inteTventionisterna vet man emellertid
genom en feerie upprop och ’uttalanden i pressen, samt genom personliga
referat från mötet i Konserthuset, att ett organiserat samarbete mellan ett
visserligen mindre antal interventionsvänliga personer existerar.
På vissa håll synes även en annan brist på konsekvens föreligga.
Flertalet av de personer, som förgäves krävt direkt svensk intervention i
Finland, har som praktiskt alternativ verkat för frivilligsaken. De som
aktivt propagera för denna sak kunna väl knappast — i den mån de icke av
ekonomiska skäl, ålder eller sjukdom äro förhindrade — undvika att själva
enrollera sig i frivilligkåren. Då man från interventionistiskt håll säger
sig representera en majoritet bland folket, synes påståendet emellertid falla
på det förhållandet att frivilliganslutningen varit så pass ringa.
Några av de personer, som opponerat mot regeringens
neutralitetspolitik ha även avgivit deklarationer, vilka icke haft något närmare samband
med den aktuella utrikespolitiska situationen utan haft karaktären av
allmänna politiska manifestationer. Det har på senare tid insmugit sig
politik — delvis av antidemokratisk färg — i debatten om vår utrikespolitiska
ställning. Det vore orätt att ställa hela den interventionsvänliga gruppen
till ansvar för sådana manifestationer. I klarhetens intresse böra dock
sådana angrepp tillbakavisas. Man har på detta håll byggt upp en hel
livsåskådning på grundval av sin aktiva hållning i Finlandsfrågan, en
åskådning som innebär att ett folk inför faran och inför risken för undergång
når sin sanna storhet, men man har broderat på temat "att leva farligt",
och man har dragit den negativa slutsatsen, ätt det svenska folkets
fredliga värv under den socialdemokratiska epoken har inneburit en
förnedring. Det patetiska uttrycket för olust i nuvarande världsläge, "det är en
skam att vara svensk", har på sina håll blivit liktydigt med att det är en
skam att leva under socialdemokratisk majoritet.
Låt oss betona att neutralitetens anhängare ha samma känsla för
Finlands frihetskamp, samma känsla av avsky mot Sovjets våldsmetoder och
samma vilja att kämpa för vårt lands oberoende som någonsin
interven-tionisterna. Meningsskiljaktigheterna inom ansvariga kretsar ha legat på
det sakliga planet. Landets styresmän ha efter övervägande funnit att 133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
