Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Wells, H. G.: De mänskliga rättigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De mänskliga rättigheterna
speciella rältiglietsförklaring, som gjordes år 1628, var en upjireptiing av
detta. Det hände äter i och med den rättighetsförklaring och den
kungaförsäkring som år 1688 gjorde slut pä "Leviathan" och kungarnas
gudomliga makt. Magna Charta och "the Bill of Rights" ingå som väsentliga
delar i den amerikanska rätten. Den amerikanska frihetsförklaringen var ett
annat sådant uttryck för folkets vilja, och den franska förklaringen om
människans rättigheter hämtade sin inspiration direkt i detta dokument.
När vi nu stå vid ett annat vägskäl i mänsklighetens historia, behöva
vi en ny grundläggande förklaring om den enskilde medborgarens rätt att
skyddas mot varje privilegium, intrång eller övergrepp. Vi önska hävda
vår rätt mot varje styrelseform, som söker upphäva eller äventyra den. Vi
behöva en ny rättighetsförklaring, som kan leda oss genom detta krig och
ut ur det, och vi behöva nu en förklaring av den art, att våld och krig
slutgiltigt förvisas från hela jordens yta.
Vilka punkter böra en sådan deklaration i idag innehålla? Alla våra
levnadsförhållanden ha i grunden förändrats under de senaste två seklerna,
och denna förklaring måste i många hänseenden skilja sig från tidigare.
Nya problem ha uppstått, gamla missförhållanden ha upphört att trycka
oss. Det är min avsikt att här göra ett utkast till en sådan förklaring, blott
som en begynnelse, en ram. Är detta vad ni själv känner och tycker om
kriget, är min fråga. Har jag kommit i närheten av de synpunkter, som
söka sig ett uttryck bland folket? Det är min övertygelse att, när vi ha
funnit formen för en sådan grundlag, då och blott då kommer det att bli
möjligt för oss att ta upp den speciella frågan om de krigsmål, som vi
nu möta på vår väg mot större mål, den svåra frågan som berör ett myller
av nationer i konflikt, gränslinjer, folk, raser, minoriteter. Kanske finns
det en möjlighet att dessa överväganden skola leda till en förnuftig och
hoppfull framtid för en ny världsordning.
Vi måste klargöra vår uppfattning av den värld vi kämpa för, ersätta
den oordning som vi nu leva i, och för att leda oss i våra samfällda
strävanden, skola vi söka formulera en förklaring, vilken så klart och kort
som möjligt ger uttryck för vår uppfattning, och sedan, i så nära
samarbete som möjligt med fria, liberala, vänsterbetonade eller radikala kretsar
i hela världen, kräva svar på följande fråga av Mr. Chamberlain och hans
politiska bundsförvanter utomlands och i England: "Är detta vad vi kämpa
för, och om det inte är det, var då vänlig att säga oss vad ni föreställa eder
att vi verkligen kämpa för." Ooh över hela världen iskola iregeringama
ställas inför samma fråga: "Vart leda ni oss?" Eller kanske ännu bättre:
"Vill ni nu maka er åt sidan och låta en ny regering vars strävanden
bäras upp av en världsidé, inta er plats för att förverkliga denna förklaring?" 147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
