Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Langlet, Emil: Sydosteuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
► Belgradmötet har minskat den inre
spänningen i Sydosteuropa. Det yttre trycket
från olika håll kvarstår; nya
överraskningar kunna väntas.
E. Langlet
Sydosteuropa
Före och efter Belgradmötet
Ingen diplomatisk tilldragelse har sedan krigsutbrottet motsetts med sä
■Stor spänning och följts med så intensiv uppmärksamhet som
Balkanför-bundets rådsmöte i Belgrad 2—4 februari. Dess resultat blev emellertid
tämligen magert. Något gott förde konferensen visserligen med sig. Den
skapade kanske icke full klarhet i det förvirrade läget i Sydosteuropa. Men
den skingrade åtminstone något av det dunkel som sedan ett halvt är tillbaka
vilaJt över Donaudalen och Balkanhalvön, som under denna tid varit och
kanske också under den närmaste framtiden kommer att förbli det
viktigaste diplomatiska och ekonomisk-politiska slagfältet i Europa.
I själva verket har Sydosteuropa utgjort en valplats för de om
hegemonin i vår världsdel kämpande makterna redan i omkring femton år,
alltifrån mitten av 1920-talet, liksom det i förflutna tider gång på gång varit
en av Europas viktigaste kampzoner. Orsakerna äro många. Under sekler
gick genom Sydosteuropa gränsen mellan de habsburgska och ottomanska
väldena, två stormakter, som här mötts i en kamp på liv och död. Man
skulle kunna säga att den fick sitt definitiva slut först genom bägges
undergång i världskriget. Alltsedan dess har Sydosteuropa varit den ena av vår
världsdels bägge stormaktsfria zoner, i alla avseenden mindre stabiliserad
än den andra, Nordvästeuropa, och därför ett mera lockande objekt för
politisk och ekonomisk stormaktsexpansion. Därtill ha även andra
faktorer medverkat.
Sydosteuropa äger rika naturtillgångar men ett relativt outvecklat
näringsliv; dess resurser äro därför i vida mindre grad utnyttjade än Mellan-,
Väst- och Nordeuropa. Därtill äro de delvis av stor militär betydelse.
Rumänien är sedan länge en av världens främsta petroleumproducenter.
Landets egen förbrukning är ringa, dess betydelse som exportör av
oljeprodukter därför så mycket större. Koppar är en av de militärt viktigaste
råvarorna, aluminium är av utomordentlig betydelse för flygplanstillverk- 151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
