Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Langlet, Emil: Sydosteuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Langlet
ningen och har även andra militära användningsfält. Jugoslavien är
numera Europas största producent av kopparmalm. Bauxit är den viktigaste
råvaran för aluminiumframställningen och Jugoslavien svarar för 10 proc.
av världsproduktionen av bauxit, Ungern för 13 proc. — ehuru den ungerska
bauxiten är av sämre kvalitet — och även Grekland och Rumänien ha en
betydande utvinning därav. Även av andra malmer finnas i Sydosteuropa
avsevärda, endast i ringa mån exploaterade tillgångar. Vidare har
Sydosteuropa ett betydande överskott på spannmål, levande djur och
anima-liska livsmedel. Även om industrialiseringen, som i samtliga
Sydosteuropas stater understötts av en målmedveten skyddstullpolitik, under de
senaste tjugo åren gjort snabba framsteg, kan området som helhet
fortfarande betecknas som ett agrardistrikt och utgör därför en viktig marknad
för industrivaror. Dessa omständigheter medverka till att göra
Sydosteuropa till ett betydelsefullt intresseobjekt för stormakterna.
Donaudalen och Balkanhalvön kännetecknas av en vida intensivare
folk-blandning än någon annan del av Europa; den gör det omöjligt att dra
några som helst fullt rättvisa gränser kring slutna nationalstater. Hur man
än bär sig åt är Sydosteuropa dömt att dras med minoritetsproblem,
följaktligen också med konfliktämnen.
Slutligen korsar i Sydosteuropa den ryska expansionslinjen från Svarta
Havet till Medelhavet den tyska "Berlin-Bagdad" linjen, och bägge
skäras i sin tur av den yngre italienska, som för över Adria österut.
Dessa etnografiska, ekonomiska och geopolitiska fakta äro av
fundamental betydelse för Sydosteuropas problem. De försvåra varje lösning,
som syftar till permanent stabilitet.
I början av tjugotalet omfattade Sydosteuropa nio länder —
krymplingstaten Österrike, de "hungriga" staterna Ungern och Bulgarien, som
gjort stora förluster av territorium och befolkning, de "mätta"
Tjeckoslovakien, Rumänien och Jugoslavien, vilka tillsammans bildade Lilla
En-tenten, samt Grekland och Turkiet, vilka med Rumänien och Jugoslavien
1934 sammanslöto sig i Balkanförbundet; därtill slutligen Albanien.
Av dessa nio stater försvann från kartan Österrike 1938.,
Tjeckoslovakien och Albanien i fjol. I stället tillkom Slovakien, som emellertid
närmast kan betraktas som ett annex till Stortyskland. I och med
Tjeckoslovakiens undergång upphörde Lilla Ententen automatiskt att existera.
Kon-stellätionen är därför nu följande: Balkanförbundet med fyra stater samt
de två revisionistiska makterna, Ungern och Bulgarien. Två stormakter
ha trängt in i det sydosteuropeiska området, Stortyskland över de böhmiska
bergen och alperna, Italien över Adria. Trycket på det "sydosteuropeiska
152 rummet" har sålunda förstärkts både från nordväst och sydväst, men dess-
Tiden 3 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
