Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Lindberger, Örjan: Förlagsaktiebolaget Elefanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Örjan Lindberget
Så har vi arbélarna. De besöker endast i uiidanlag^fall bökhandlarna;
böckerna är vanligen för dyra för dem. Likafullt bar de en viss bokkultur.
Foslkbildninigsorganisationerna har lärt dem att utnyttja bibliotek med metod,
och av politiska skäl har de funnit det beihövligt att vidga sina kunskaper
om samhället och dess liv och därför skaffat sig en del böcker i
ekonomiska och sociala ämnen. Men de skapar inte heller några feta upplagor.
Och sä tvingas man till den slutsatsen, att det är meddklassen som är
den största kunden på bokmarknaden, att idet bland annat är tjänstemän
av olika kategorier och deras familjer som göf böcker till best sellers.
Hur går det till? En väg är säkert följande: Man skall ge en present,
vet inte riktigt vad, men en bok kan alltid lämpa sig, och så går man
in i bokhandeln och ber att få en bok. Valet överlåtes åt försäljaren. En
annan väg är cirklarna. De kommer vanligen att sammansättas av böcker
som lämpa sig att slukas foxt. Tre engelska kärleks- och äventyrsromaner,
en bok med memoarer och anekdoter, en läkarroman, en exotisk
reseskildring, två eller tre svenska böcker av fÖTfattare, som det talas mycket
om — gärna av skäl som inte har med deras författarskap att göra —
och alltsammans ur årets bokflod — känns receptet igen? Om inte denna
sammansättning kan åstadkommas på kontoret eller i syjuntan, står
bokhandeln gärna till tjänst med ett färdigt urval av samma typ — åtta
böcker att läsa, en att behålla, 10 kronor, var så god!
Detta är att betrakta böcker som ett förströelsemedel i klass med bio,
och det är galet. Än mer: det är skadligt. Litteraturen — den verkliga
litteraturen — är det viktigaste medel som människan har till hjälp att
orientera sig i tillvaroni. Varje människas livserfarenhet är med
nödvändighet begränsad, och den bar t. o. m. blivit alltmer begränsad ju längre
specialiseringen fortskridit i det moderna samhället.
För att öka sina kunskaper om andra människor och om det samhälle
hon lever i, för att få perspektiv på sina egna problem, behöver den
nutida människan synnerligen väl litteraturen. Fackböcker är också bra,
men det finns inte på svenska språket några fackböcker som är i stånd
att lära en genomsnittlig läsare lika mycket om det nuvarande svenska
samhället och dess närmaste förhistoria som ett urval på sex romaner,
låt oss säga Hj. Bergmans Vi Bookar, Krokar och Rothår, Lubbe
Nordströms Planeten Markattan, Martin Kochs Arbetare, Elin Wägners
Norrtullsligan, Gustaf Hellströms Snörmakar Lekhoim får en idé, Sven Lidmans
Huset med de gamla fröknarna. Den som läser dessa böcker vidgar
dessutom sin människokunskap avsevärt.
Härtill säger den genomsnittlige läsaren: allt det där är mycket bra
164 och riktigt, men när jag läser på min lediga tid är det för att få för-
Tiden 3 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
