- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
168

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Örne, Anders: Uppsalafilosofin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den gjorde det verkligen så till vida, att den satte in Uppsalaifilosofin
i ett större sammanhang och ställde den såsom en filosofi bland andra
liknande filosofier, som känneteckna nutiden. Man har annars sett eller
hört dess metoder och resultat framställda så, att man ovillkorligen fått
intrycket, att de utgöra någonting absolut egenartat och originellt, utan
motstycke i filosofins hela historia, kanske rent av stå som all filosofis
sista, avgörande och slutgiltiga tankebragd. Hedenius medger, att de icke
förhåller sig på det sättet. Filosofin har visst icke i Uppsalaskolan
övervunnit "sitt urgamla elände". Medgivandena äro sympatiska. De behöva
icke heller nedsätta filosofin som vetenskap. Ty vilken annan av
vetenskaperna står på fast botten i tidens ström? Ingen, ej ens matematiken.
De flyta alla på axiomens pontoner. Men icke äro de sämre för det.

Enligt Hedenius är det troligt, att till Hägerströms bestående förtjänster
inom filosofin först och främst skall räknas hans teori om innebörden av
moraliska och rättsliga satser. Just här föreligger dock möjlighet att pröva
filosofins satser i ljuset från verkligheten. Moral och rätt höra hemma
inom samhällets ram och stå i oupplösligt samband med samhällets välfärd
och utveckling. På detta område ha experiment gjorts i stor skala, ej minst
de senaste årtiondena. Varför icke utnyttja deras lärdomar? När det
exempelvis från vissa håll påstås, att folkrätten icke blott icke existerar,
annat än som en osann fiktion, utan att den även är skuld till allt ont i det
mellanfolkliga umgänget — bland annat tvister och krig mellan staterna —
kan man med en viss rätt fråga, om det har blivit mera komfortabelt i
samtidens värld, sedan några av de största staterna helt annullerat
folkrätten och börjat handla som den aldrig hade funnits till. Kan icke den
frågan besvaras med ja, synes det vara ådagalagt, att folkrätten icke är
så skadlig som den borde vara enligt uppsalafilosofins uttolkare.

Uppsalafilosofins styrka lär ligga i en sträng självbegränsning. Den
förkastar det allra mesta av de satser, varmed vi röra oss i dagligt tal,
varmed vi söka påverka varandra och varmed politiken och den praktiska
filosofin hittills ha rört sig, såsom alldeles meningslösa, eftersom de varken
äro sanna eller falska, icke utgöra några påståenden i egentlig mening.
Denna filosofi bortskär sålunda från området för vetenskapligt tänkande
och vetenskaplig behandling nästan allt, som står i relation till eller har
framgått ur människors liv och samliv. Det enda den har att säga härom
är, att alla föreställningar och regler, som uppstått ur erfarenheten på
detta vidsträckta område, äro idel illusioner. "Varav kommer sig illusionen,
att det finns värden och plikter?
" är enligt Hedenius en av de frågor,
uppsalafilosofin söker besvara. Och svaret blir, att vi alla röra oss med
en mängd illusoriska föreställningar, vilka principiellt äro likställda med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:15:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1940/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free