Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Jödal, Ole: Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litrikeskröiiika
kriget utvidgats, skulle malmen från norr ha stoppats. Detta skedde inte.
Malmtransporterna fortsätter från Narvik genom norskt neutralitetsvatten
och kan snart återupptas från Luleå genom Östersjön, när isen gått upp.
Detta senare faktum ger anledning till den reflexionen att en
västmaktsaktion mot Norge nu skulle vara ganska meningslös, såvida den inte följdes
av insatser också i Östersjön. Sådana insatser har krävts av franska
pressröster, men det är svårt att se hur de skall kunna genomföras effektivt.
Norges och hela Nordens läge är kritiskt och en skärpt kontroll över vår
import kan säkert väntas. Men det förefaller ändå som om Balkan skulle
vara den mest aktuella av storkrigets båda flanker. Västmakterna har kallat
hem sina diplomatiska sändebud i Sydösteuropa för konferenser.
Det nya skedet i det diplomatiska spelet om Balkan inleddes strax efter
freden i Moskva genom mötet i Brenner mellan Hitler och Mussolini. Båda
diktatorerna har intresse av att Sydösteuropa inte blir krigsskådeplats.
Hitler behöver främst oljan och transportlederna. Mussolini strävar att
bevara sin förmånliga ställning som "icke krigförande", som skulle hotas
av ett krig i sydöst. De lokala motsättningar, som skulle kunna ge ifrån sig
en tändande gnista i dessa trakter är framförallt grannarnas stora krav på
Rumänien. Bulgarien kräver Dobrudsja. Ungern kräver Transsylvanien.
Sovjet kräver Bessarabien. Tydligen har Mussolini lovat Hitler att hålla
tillbaka Ungern. Hitler själv har lyckats förmå Sovjet lova att inte lösa
frågan om Bessarabien med vapenmakt, men Sovjet har inte lovat att helt
skjuta frågan på framtiden. Bulgarien torde närmast följa Sovjet i sin
politik mot Rumänien, dess förbindelser med den store slaviske brodern
har på sista tiden blivit riktigt hjärtliga.
■I u–^-’
Den stora frågan under spelet om Balkan är det tysk-ryska samarbetet.
Hitler vill utvidga det till att ännu mera omfatta även den diplomatiska
verksamheten och söker efter allt att döma åstadkomma ett närmande
mellan Moskva och Rom. För Sovjet är dock efter vad man kan förstå
av Molotovs tal inför höga rådet ögonblicket härför ännu inte inne.
Sannolikt är läget ur rysk synpunkt ungefär detta: Sovjet är i direkt behov av
ekonomiskt samarbete med Tyskland. Det behöver teknisk hjälp och
maskiner och är villigt att leverera råvaror i gengäld. Men Sovjet vill
undvika att dras in i storkriget och har dessutom sina egna politiska mål
vid sin väst- och sydvästgräns och pä andra håll. Det driver därför en
diplomatisk verksamhet, som icke kan helt sammanfalla med Tysklands,
eftersom den delvis går ut på att skapa återförsäkringar just mot Tyskland.
204 Olr. Jödal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
