Tiden / Trettioandra årgången. 1940 / 205 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Östlind, Anders: Nordiskt ekonomiskt samarbete i krigstid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

►	Inför krigsrisken liar kravet pä nordiskt ekonomiskt samarbete fått en allvarligare innebörd. På flera områden — sjöfartens, utrikeshandelns, arbetsmarknadens — måste planmässiiga åtgärder vidtagas.

Anders Östlind

Nordiskt ekonomiskt samarbete
i krigstid

Stormaktskriget och det finsk-ryska kriget ha i grund förändrat
betingelserna och uppgifterna för det nordiska ekonomiska samarbetet. Under
fredstid var utrymmet för sådant samarbete jämförelsevis begränsat och det
fanns inom de nordiska länderna motstridande intressen, vilka
omintetgjorde de flesta vittgående försök att utsträcka samarbetet. Det rådde även
oklarhet om vilka syften ett nordiskt ekonomiskt samarbete skulle tjäna:
ofta hade förespråkarna endast en känslobetonad uppfattning att de
nordiska broderfolken borde samarbeta mer än de gjort. Konkreta förslag av
större betydelse för det nordiskt-ekonomiska samarbetet voro f. ö. ganska få.

Stormaktskriget och framförallt det finsk-ryska kriget ha ställt Nordens
svagheter i bjärt belysning. Den finska kampen tvingade till eftertanke
rörande de nordiska försvarsmöjligheterna vid ett gemensamt angrepp från
öster och söder. När nu Norden på nytt befinner sig i fred uppställer sig
naturligt nog frågan om hur fredstiden — antingen den blir kort eller
lång — bäst skall kunna utnyttjas för att stärka den nordiska
försvarsberedskapen. Vid en diskussion av vilka uppgifter som därvid finnas för det
nordiskt ekonomiska samarbetet, förefaller det klokast att utgå frän att målet
är att på så kort tid som möjligt avhjälpa de allvarligaste luckorna i
Nordens försvarsberedskap vid ett gemensamt angrepp från öster och söder.

Tidpunkten är inne att samordna de nordiska ländernas ekonomiska
resurser för att påskynda och effektivisera försvarsarbetet. Om tanken på ett
försvarsförbund förverkligas, blir det givetvis lättare att genomföra en dylik
samordning, ty då blir det uppenbart för alla, att de nordiska länderna stå
eller falla gemensamt. Men om tanken på ett försvarsförbund skrinlägges,
får därför icke tiden försittas: luckorna i den nordiska ekonomiska
försvarsberedskapen äro alltför stora för att vår nuvarande frist skall få bortslösas.

Det planerade försvarsförbundet tänkes omfatta Sverge, Norge och Fin- 205

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>