- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
221

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Wellander, Erik: Bottenskola eller enhetsskola?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liottenskola eller enhetsskola?

iietsskola. Del är en oklarhet i själva begreppsbestämningen, som stundom
förefaller att vara avsiktlig. Tydligast framträder denna oklarhet hos den
skolkommission som, enligt direktiv av Värner Rydén år 1918, skulle
omorganisera det högre skolväsendet i värt land.

Skolkommissionen dekreterar i sin principiella utredning av år 1922 att
enhetsskolan är det skolsystem, där alla högre skolor äro byggda på sjätte
folkskoleklassen som grund. Enhetsskolans program identifieras alltså utan
vidare med bottenskolans. Avsikten är tydligen att för bottenskolans
räkning inkassera de sympatier, som i ett demokratiskt land med rätta kunna
påräknas för enhetsskolan.

Den oklarhet, som sedan dess rått om innebörden i orden enhetsskola
och bottenskola, gör det angeläget att erinra om dessa ords egentliga
betydelse. Ett annat ord, som också stundom brukas oriktigt, är grundskola.
Med grundskola menas företrädesvis en barndomsskola som grund för en
högre skola. Grundskolan var här i Sverige före 1927 års riksdagsbeslut
treårig; nu är den fyra- och sexårig. Bottenskolan är den sexåriga folk- ^
skolan, betraktad som grund för det högre skolväsendet. Enhetsskolan är
hela det organiskt sammanslutna nationella skolsystemet, som utan hänsyn
till sociala och ekonomiska villkor bereder varje uppväxande individ
en för honom lämpad utbildning. Det är alltså mycket långt ifrån att
bottenskolan skulle vara identisk med enhetsskolan.

Skillnaden mellan det Bergska bottenskoleprogrammet, sådant det under
senare år utformats i Sverige, och den demokratisk-nationella idé, som fått
namnet enhetsskolan, belyses bäst med några exempel.

Den organisation med fyraårig grundskola och femårig realskola, som
är den förhärskande t. ex. i Stockholm, står i bästa överensstämmelse med
enhetsskolans idé: den innesluter i sig den längsta odifferentierade
grundskola som är möjlig att ordna utan att hämma vare sig de studiebegåvade
eller de övriga i deras utveckling.

Den organisation med sexårig grundskola och fyraårig realskola, som vid
sidan av ovan nämnda organisation finnes i Stockholm och många
andra städer, passar också väl in i enhetsskolans ram: den ger barn från
smärre skolsamhällen med odifferentierat skolväsen möjlighet att efter sex
år i folkskolan övergå till högre skolor. När åter denna organisation
tvångsgenomföres för alla barn i ett stort skolsamhälle, såsom t. ex. på Lidingön,
så innebär detta ett uppenbart brott mot enhetsskolans idé, ty praktiskt
taget samtliga Lidingöbarn som övergå till läroverket skulle spara ett helt
år av utbildningstiden, om de finge övergå redan från fjärde
folkskoleklassen. Lidingösystemet är oförenligt med enhetsskolans tankegång, ty det 221

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free