- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
234

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Tingsten, Herbert: Problem i svensk demokrati II. Val och folkomröstning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Herbert Tingsten

framhålla, att en rad i diskussionen framförda argument äro ohållbara,
och att ingen anledning finnes att anta, att ett ombyte av valsystem i Sverge
skulle medföra de fördelar som ställts i utsikt.

Även en tredje reform av valsättet har stundom skymtat i debatten. Jag
avser tanken pä införande av s. k. intresse-, klass- eller korporationsval,
en tanke, som särskilt upptogs på högerhåll under striden kring den
demokratiska författningsrevisionen 1918—1921. Valen skulle enligt denna linje
förläggas till olika s. k. naturligt givna samfälligheter, såsom yrken eller
socialgrupper. I regel har man velat på detta sätt genom en omväg
tillförsäkra de högre socialklasserna en större andel i representationen än
deras röstsiffra betingar; rösträtten skulle vara allmän men endast
skenbart lika. På denna tankegång finnes icke anledning att ingå. Det har
emellertid förekommit, att val av berörda typ rekommenderats även från
klart demokratiskt håll. Varje yrkesgrupp eller varje socialklass skulle
enligt lag tillerkännas ett mot dess styrka svarande antal representanter.
Avgörande skäl synas dock ha anförts mot en sådan anordning; dels skulle
på detta sätt yrkes- eller klassinriktningen direkt premieras på den fria
åsiktsbildningens bekostnad, dels skulle de politiska motsättningarna lätt
kulminera i strider rörande de skilda gruppernas organisation och andel
i representationen. — De berörda reformförslagen ha i regel gällt första
kammaren och jag skall återkomma till dem i en följande artikel om
två-kammarproblemet.

Den utomordentligt ingående valstatistik, som publiceras i Sverge —
ojämförligt mera fullständig och upplysande än i något annat land ■—
ger vissa hållpunkter för bedömande av den nuvarande politiska
situationen. Valdeltagandet vid andrakammarvalen har oavbrutet ökats.
Röstningsfrekvensen var i slutet av 1800-tälet endast 30—40 proc., steg till 60—70
proc. vid valen under 1910-talet, sjönk något efter den kvinnliga
rösträttens införande och rösträttsutvidgningen vid samma tidpunkt, men har
sedermera ånyo stigit; vid 1936 års val uppnåddes det högsta
valdeltagandet hittills med icke mindre än 74,5 proc. Fortfarande har dock Sverige
ett relativt lågt valdeltagande, sannolikt väsentligen beroende på landets
glesa befolkning. Det i detta sammanhang intressanta är emellertid, att
det ökade valdeltagandet till stor del beror på att grupper, som tidigare
icke röstat, blivit politiskt aktiviserade. I Sverge liksom på andra håll
stiger röstningsfrekvensen i stort sett med den sociala standarden. Av de
tre socialgrupper, statistiken urskiljer, har den första, som omfattaT
överklassen i mera egentlig mening, alltid den högsta deltagarprocenten,
därnäst kommer socialgrupp två, som omfattar medelklassen, medan det lägsta
231. politiska intresset finnes inom arbetarklassen. Skillnaderna ha emellertid

Tipen 4 . ]940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free