Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Thulstrup, Åke: Gamla illusioner och nya mytbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gamla illusumor och nya mytbildningar
tvangs underteckna freden i Brest-Litovsk, förverkligades dessa
expansionsdrömmar, i den mån de avsåg landförvärv österut. Estland, Lettland,
Litauen, Polen, en del av Vitryssland samt hela Ukrajna ställdes genom
Brest-Litovsk-freden under centralmakternas överhöghet. Essén inregistrerar
korrekt detta förhållande, men några sidor längre fram i sitt arbete
brännmärker han England och Frankrike för att de på 1919 års fredskonferens
inte åstadkom "en ny politisk världsordning, byggd på samförstånd
mellan folken", vilket "väntades i breda folklager". Var det i så fall inte lika
klandervärt av centralmakterna, att de inte åstadkom någon
samförståndsfred i Brest-Litovsk? Men den humanitära reaktion Essén mobiliserar mot
Versailles, lyser med sin frånvaro, då det gäller Brest-Litovsk.
Den obenägenhet att göra Tysklands fiender från 1914—18 rättvisa, som
genomgår hela framställningen, synes mig ha fått sitt mest flagranta
uttryck i Essens behandling av skadeståndsfrågan. Det råder inte något
tvivel om att segrarmakterna skötte denna fråga på ett klumpigt sätt och att
de i förstone satte sina krav för högt. Men deras ståndpunkt blir onödigi
obegriplig för en läsare, som inte får veta någonting om den grymma
förstörelse, för vilken Belgien och Frankrike hade varit utsatta under den
fyraåriga tyska ockupationen. Essén har ingenting att förmäla om
förstörandet av Louvain, Dinant, Termonde eller om den meningslösa
skadegörelsen i Ärras, Senlis, Soissons och Reims. Han gör stort väsen av Leo
Schlageters avrättning under Ruhr-ockupationen 1923, men han nämner inte
ett enda ord om de talrika massakrer på civilpersoner, som tyskarna
anställde under sin ockupation av Nordfrankrike och Belgien. Inte heller de
belgiska deportationerna berörs med ett enda ord.
Överhuvud taget berör Essén den tyska ockupationen av Belgien endast
i allra största korthet. Han framställer därvid de tyska
ockupationsmyndigheterna som folkets och enkannerligen flamländarnas välgörare: "Dessa
tyska regeringar hade bl. a. visat starkt intresse för den flamländska
befolkningshalvans upplyftande till verklig politisk och kulturell
jämställdhet med den franskspråkiga, den vallonska delen" (s. 196).
På grund av sin i vissa partier totala avsaknad av god tro och strävan
efter rättrådighet bör Essens "Illusionernas årtionde" komma väl till pass
för den just nu som bäst verksamma propaganda, vilken försöker utmåla
England och Frankrike som urkällan till allt ont i allmänhet och
särskilt som upphovet till de nordiska staternas samtliga svårigheter. I
händelse de här påtalade oegentligheterna kritiklöst vinner tilltro, måste jag
för min del livligt beklaga, att ett sådant verk har kunnat utges.
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
