Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Gårdlund, Torsten: Inrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikeskrönika
Krisen och produktionen
I de senaste månadernas diskussion om den svenska upprustningens
ekonomi har man huvudsakligen uppehållit sig vid problemets "penningsida"
vid frågan om rustningarnas finansiering. Med den ekonomiska
samhällsorganisation, vi ha här i iandet, är denna uppläggning ganska naturlig:
statsanslagen till ökade rustningar är det primära steget och den
nödvändiga omläggningen av produktionen får ske genom anpassning från ett i
väsentliga drag fritt näringsliv. Om detta förhållande erinrade
finansministern i ett föredrag i Örebro den 7 april med följande ord:
"Vad man här först får komma ihåg, är att värt ekonomiska liv fortfarande
till väsentlig del bygger på enskilda företag, enskild kapitalbildning, marknader
där varor få ett pris, arbetskraftens frihet att välja sysselsättning o. s. v. Man
kan mycket väl klargöra läget för sig själv och andra genom att resonera som
om det funnes en central planmässig reglering av både civil och militär
produktion och fördelning. Det är mycket möjligt att en sådan reglering tvingar sdg
fram i de krigförande länder där den nu inte finns och även i de neutrala, om
det gäller att bokstavligen ta ut de yttersta krafterna. Men för oss just nu
måste omställningen ske i form av statliga åtgärder för att skaffa pengar och
för att sedan använda dem."
De senaste veckornas ökade avspärrning och krigsriskens skärpning
synas ha gjort nya statliga åtgärder aktuella även på produktionens
område; deras uppgift kan sägas vara att underlätta näringslivets anpassning
till de förändrade marknadsförhållanden, som skapats av avspärrningen
och det ökade försvarsbehovet. Dessa problem ha nyligen upptagits i en
broschyr — klar i argumenten och rappt skriven — av prof. Bertil Ohlin,
"Svensk kraftanspänning", i vilken produktionssidans problem i högre grad
än förut ha upptagits till behandling.
I den tidigare diskussionen har man vanligen framställt det grundläggande
lustningsekonomiska problemet på följande sätt: det gäller att genom en ökning
av statens beskattning och upplåning pressa ned de enskildas varuförbrukning
så att produktionskrafter frigöras och kunna överflyttas från
konsumtionsvaruproduktionen till rustningsproduktionen. Eftersom rustningsökningen
satte in under en utpräglad högkonjunktur har man utgått från, att någon 263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
