- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
290

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Marc-Wogau, Konrad: Axel Hägerströms verklighetsteori

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konrad Marc-Wogau

allt verkligt. Det består emöllerlid enligt Hägerströms åsikt en sådan
förbindelse mellan dem, att aMa tre satserna kunna sägas höra till teorin om
verkligheten.

Vår huvuduppgift är att precisera och kritiskt skärskåda dessa tre satser
och sammanhanget mellan dem.

Låt oss dä först betrakta den första satsen: verklighet betyder bestämdhet.
Utan att riktigt förstå denna sats kan man icke komma in i Hägerströms
verklighetsteori. Det är därför synnerligen viktigt att förebygga eventuella
missförstånd av denna sats.

"Verklighet" är ett mångtydigt uttryck. Två av betydelserna måste här
framför allt isärhållas. Uttrycket "verklighet" användes emellanåt för att
beteckna en totalitet av verkliga föremål; sä exempelvis i satserna "verkligheten är för
närvarande skrämmande", "det råder ingen rättvisa i den verklighet, i vilken
vi leva", "verklighelens värld är långit ifrån blott det, som vi uppfatta med
våra sinnen". Men uttrycket "verklighet" användes också, då man åsyftar
en viss karaktär hos det verkliga, nämligen just den att vara verklig; detta
är fallet, då man talar om ett skeendes verklighet eller då man frågar om
verklighetskriteriet o. s. v. Det är i denna senare betydelse uttrycket
"verklighet" bör förstås i vår sats. Satsen skall vara ett svar på frågan: vad har
man sagt, då man om något säger, att det är verkligt. Svaret lyder: man
har sagt, att det är något bestämt. Ty "verklighet" och "bestämdhet" äro
Ivå uttryck för samma sak.

Även "bestämdhet" är ett ytterst mångtydigt uttryck. Såsom det användes
i vår sats får det icke förväxlas med "bestämning". Dessa uttryck
användas ofta i samma betydelse. Här måste de emellertid omsorgsfullt hållas
isär. Som vi sett förkastar ju Hägerström tanken, att verklighet är en
bestämning jämte andra bestämningar hos ett verkligt föremål. Ser jag ett
vitt, fyrkantigt föremål och talar jag om dess bestämningar, sä åsyftar jag dess
vila färg, fyrkantighet o. s. v. Jag kan även tala om föremålets bestämdhet i
den hägerströmska meningen; då åsyftar jag blott detta, att föremålet är
något visst, något bestämt.

I stället för "bestämdhet" använder Hägerström, särskilt i de tidigare
skrifterna, uttrycken "självidentitet" eller "motsägelselöshet". Verkligheten
säges där betyda "självidentitet" eller "motsägelselöshet". Det framgår
härav, att ordet "verklighet" är här taget i en mycket vidsträckt betydelse. Allt
det, som kan bli föremål för ett motsägelselöst omdöme är enligt denna
tanke bestämt eller verkligt (realt). 1 varje omdöme uppfattas något visst
(med sig självt identiskt), något bestämt. Ett undantag bildar — så kunde
man till en början tro — det s. k. självmotsägande omdömet; men ett sådant
290 "omdöme" är strängt taget icke något omdöme alls. Uttalar jag orden "cir-

Tiden 5 . 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free