Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Marc-Wogau, Konrad: Axel Hägerströms verklighetsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/éxel Hägerströms verklighetsteori
ligtvis skiljer även Hägerström mellan falska och sanna omdömen i vanlig
mening; han ger även, som vi snart skola se, en förklaring av vad som
menas, då man säger, att ett sådant omdöme som "Hitler har mustascher" är
samt, omdömet "Hitler har inga mustascher" däremot falskt. Men i viss
mening kvarstår dock det paradoxala i tesen: omdömet är såsom omdöme
sant.
För Hägerström själv innehåller tesen ingenting paradoxalt. Delta
sammanhänger med att han från sin första sats om verkligheten "verklighet
betyder bestämdhet" menar sig på ett logiskt bindande sätt komma över till
den andra av de satser, med vilka vi sammanfattat hans verklighetsteori.
Men kan man icke godtaga Hägerströms motivering för övergången från
tanken att verklighet är bestämdhet till tanken att allt bestämt bildar ett
enda total sammanhang av det av Hägerström antagna slaget, så måste
Hägerströms påstående, att varje omdöme är såsom omdöme sant, te sig som en
paradox. Detta skall bli klart, när vi skärskådat den andra grundsatsen i
Hägerströms verklighetsteori och dess sammanhang med den första.
Innan vi gå över till granskningen härav, måste en oklarhet i
Hägerströms tolkning av ett föremåls bestämdhet påpekas. Kan man enligt
Hägerström tala om ett föremåls bestämdhet, även om man isolerar det från
det sammanhang i vilket det ingår? Jag är ej alldeles säker på, huru denna
fråga bör besvaras. Många uttalanden hos Hägerström synas klart bevisa, att
man enligt hans mening kan tala om ett föremål som bestämt, även om man
abstraherar från alla andra föremål. Uttryckligen framhåller Hägerström,
att satsen "jorden är platt", som vi beteckna som falsk, är motsägelselös,
"om man abstraherar frän annan erfarenhet och har för sig blott detta:
jorden är platt" {Br. 91). Såsom motsägelselöst utsäger omdömet något visst,
något bestämt; "den platta jorden" är således ej en blott
ordsammanställning utan uttrycker något bestämt, om man tänker bort all annan erfarenhet.
Ett föremåls bestämdhet synes alltså icke vara given först i och genom dess
sammanhang med andra föremål. Men å andra sidan kan dock icke förnekas,
att Hägerström vill se ett intimt samband mellan tanken, att ett föremål är
bestämt, och tanken, att detta föremål är led i det enda
verklighetssammanhanget. Enligt vissa uttalanden synes ett föremåls bestämdhet vara given
blott i och med detta enda sammanhang, i vilket föremålet ingår. Sä heter det
i Selbstdarstellung:
"Men det är även klart, att det enda sammanhanget, som är förutsatt vid allt
tänkande... är det verkliga, ’men blott av det skälet att det är det enda bestämda;
och varje tänkbart föremål refererar siig såsom bestämt på detta sammanhang och måste
alltså betraktas som verkligt. D, v. s. verklighet betyder detsamma som bestämdhet" (21), 293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
