Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Händelser och spörsmål - Arbetsmarknadsläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
motsvarande siffror år 1938, sjönko i juni
under de senare och hava därefter i
stället legat avsevärt under siffrorna för 1938.
Under vintern 1939—40 har inträffat det
ovanliga förhållandet, att antalet
hjälpsökande icke isom eljest stigit under
december och januari utan från november
till februari bibehållit sig tämligen
konstant mellan 13,000 och 14,000, ett tal
som ligger lägre än till och med de
fördelaktiga siffrorna för 193Ö. De övriga
viktiga mätarna på arbetslösheten,
fackorganisationernas arbietslösåielsprooent och
antalet ansökningar på 100 lediga platser
hos den offentliga arbetsförmedlingen, ha
under 1939 uppvisat i allmänhet lägre tal
än under 1938, delvis även lägre än 1930.
Antalet till arbetslöshetsfcommissionen
rapporterade kommuner har visserligen
efter säsongökningen vintern 1938—39
sjunkit endast långsamt, men den
allmänna förbättringen av läget kommer tydligt
tillsynes, om man beräknar antalet
rapporterade kommuner med en arbetslöshet på
1 proc. eller mera av folkmängden; detta
antal var vid utgången av 1939 54, mot 124
ett år tidigare.–-
Orsaken till den till synes gynnsamma
utvecklingen av arbetslöshetsisiffrorna
under innevarainde vinter är givetvis främst
att söka i den åtstramning av
arbetsmiark-naden, som vållats genom de omfattande
inkallelserna av värnpliktiga. Det vore
felaktigt att av de nämnda uppgifterna sluta,
att vårt näringslivs möjligheter att
sysselsätta arbetskraften ökats mot föregående
år. "Krigskomjunkturen" medför för vårt
lands vidkommande visserligen ökad
sysselsättning inom några områden men å
andra sidan fara för stagnation eller
åtminstone ovisshet inom andra vidsträckta
områden. Framför allt få icke på de
senaste .månadernas gynnsammia siffror
byggas några optimistiska förväntningar i
fråga om utvecklingen under den
närmia-ste tiden. Såsom framgår av nyss
återgivna iakttagelser på grundval av
socialstyrelsens sysselsättningsstatistik kan i
vissa hänseenden konstateras en
konjunkturutveckling under de senaste månaderna,
som är mindre g5’nnsam än under
föregående vinter, vilken å landra sidan
uppvisade högre siffror i
arbetslöshetsstatistiken. Särskilt är att märka den förhållan-
devis oroande utvecklingen inom
stenindustrin samt träindustrin, d. v. s. de
yrkesområden, som redan förut erbjuda våra
mest svårartade arbetslöshetsproblem.
De mest omfattande direkta och
indirekta verkningarna i
arbetslöshetshänseende äro att befara som en följd av
stagnationen inom byggnadsindustrin.
Farhå-fgor därför hava redan kommit till uttryck,
och de synas bliva bekräftade på ett
ovedersägligt sätt genom den tidigare
lämnade redogörelsen för den väntade
utvecklingen inom denna bransch.
Frågorna om åtgärder från det
allmännas sida för arbetskraftens
ändamålsenliga utnyttjande och om hjälpverksamhet
vid arbetslöshet påverkas i hög grad av
det ovissa utrikepolitiska läget.
Arbetsmarknaden röner inflytande därav i flera
hänseenden, sammanhängande såväl med
militära åtgärder som med
utrikeshandelns förhållanden. I förstnämnda
hänseende är det uppenbart, att inkallelser av
värnpliktiga i sådan omfattning, som i vårt
land förekommit under innevarande vinter,
kunna avsevärt inverka på tillgången på
arbetskraft inom olika områden. A andra
sidan kunna inkallelserna även föranleda
lösgörande av arbetskraft, i det att smärre
företag kunna bli berövade anställda och
kanske ledning på sådant sätt, att
verksamheten icke kan fortsättas utan även
den återstående personalen måste
entledigas; verkningar av sistnämnda slag hava
emellertid hittills knappast framträtt i
vårt land. En annan betydelsefull
återverkan på arbetsmarknaden av militära
åtgärder består i ökade anspråk på
arbetskraft till industrier, som direkt eller
indirekt sysselsättas med tillverkning av
förnödenheter för försvarets räkning, samt
på arbetskraft till militära
anläggningsarbeten.
Ännu mera svårberäkneliga
återverkningar på arbetsmarknaden måste befaras
som en följd av utrikeshandelns
svårigheter. Det är uppenbart, att förelag, vilkas
verksamhet i större utsträckning bygger
på import av råvaror, bränsle eller drivme^
del eller på export av produkter, under
nuvarande förhållanden riskera att få
vidtaga driftsinskränkningar samt
omläggningar av tillverkning och transportvägar.
Resultatet blir för arbetsmarknadens vid-
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
